Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Julgrisen.
En prestman — jag tror mest att det i Lappland var,
Alen att det var för lång tid sedan
Som denna händelse begaf sig der, emedan
Alan lappska kyrkans fond se n då förbättrat har —
Nu, att ej tiden fåfängt spilla
Aled gissningar, så lefde här
En prestman, som just ej predikade så illa,
Alen som var ganska slät i pastoralier.
Hvad? Äro — frågar ni — då pastorater der
Så usla? Hade han i sådant sitt elände
Ej ens två, tre, minst ett prebende?
Han hade ej en gång, godt folk, ett pastorat.
Han lefde der, jag skall ej ljuga,
Trångt, ogift, slätt betjent och ofta slätt i mat.
En säng, ett rankigt bord, en gryta, två, tre fat,
En lurk om femton år, som sopade hans stuga,
Och som i spisen sof, — se der hans hela stat.
Alen lyckan dock en gång till jul på honom tänkte
Aled nå»ot större öfverflöd.
En grannfru, lika from som skrynklig, honom skänkte
Ett stycke välgödd gris, två goda flaskor mjöd.
Nu mera glad än förr han mötte juledagen,
På hoppet om sin måltid stödd.
Fläsk, det är sant, förbjuds af gamla judalagen,
Alen se n på predikstoln man talt sig tom i magen,
Är visst en menlös gris, väl brunstekt och väl gödd,
En ganska loflig del af julefröjdsbehagen.
Ur bädden hoppar han, förr n väckarn ännu knäppt,
Gör opp en herrlig eld, tar fram hvad han behöfver,
Hoc est — sitt spett och sin koncept,
Och sticker grisen på, i det han läser öfver.
Nu ringes, — fort peruken på,
Hvarefter och se n han med dagens fröjd i sinnet
I hatten litet läst, till Jöns han ordar så:
»Vänd steken flitigt, Jöns. Lägg dervid fast pä minnet
Atl aldrig låta spettet stå.
Ty om den grisen bräns och korrar sig i skinnet,
Så blir ditt eget skinn det första jag skall flå.
För öfrigt, sjung din psalm, och tag dig väl till vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
