- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 2. delen. 1561-1592 /
900

[MARC] [MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

900

göra alt efter deres vilie; derföre ändoch jagh förstodh deres
upsäth och hade nogh haft orsak at låta straffa dem, likväl
lät jagh icke gripa dem, ty jagh icke är så grym och blod-

girugh.

Item hade en part af dem rådt, då hade aldrigh Narfven
kommet i mine händer, efter det de rådde migh altid derifrå och
stode emot, at jagh skulle försökia min lycka. Så aldenstund
min svåger k. "Staffan i Poland förde krig medh Muscoviten
och hade taget honom både land och slott ifrån, kallade jagh
her Pontum til migh och lönliga bad honom, at för den ed,
som han migh svoret hade, skulle han rätta sigh efter det jagh
honom befalte och icke efter andras råd och mening; sade så
til honom: efter min svåger k. Staffan hafver slaget Ryssen,
må jagh doch til det minsta icke höra? åth medh? honom?
Befalte honom fördenskul försambla den störste krigsmacht, som
man kunde til väga komma, och sedan försökia medh Narfven,
hvilket migh, Gudh ske lof, väl lyckades, så” at her Pontus”
icke allenast intogh Narfven uthan må inge andre befästningar
medh. Sedan skämdes de, som hade rådt migh der ifrå, och
hade då gärna sedt, at de det aldrigh hade giort.

Sedan sade de, at jagh hade intet förstånd på bohag heller
det bohag tilhörer och hafve gifvet migh i den måttan stor
skuld, men der til svarar jagh så, at jagh är ingen marskalk
heller redesven, uthan jagh hafver fördenskul befalningsmän, at
de skole sådant achta; är någet annars än väl tilgånget heller
någet ting felas, då är det icke min skul uthan deras, Smeden
hafver fördenskul tänger, at han icke skal bränna sigh. Landz-
höfdingarne hafva alt sökt och achtat sin egen fördel och icke
achtat det oss och undersåterne gagneliget och för nöden hafver
varet, uthan betungat almogen medh månge och odrägelige
försler, skiutzreser och annat sådant, der de hafva prångat uth
sit godz, hvilket dem icke hade bort at göra. De hafva och lagt
nye lagmansgärder på almogen och plågat” almogenimycket”,
hvilket migh hafver varet oveterliget, men när jagh hafver lagt
undersåterne någet uppå, som skulle komma riket til gagn och
goda, då hafva de uthtydt det migh til det värsta och sagdt,
at jagh vore girigh och omild”. Härefter, när jagh en
gång lägger mine ögon tilhopa, hvilket sker, när Gud vil, och
riksens ständer vilia sedan gifva någet igen uthaf det jagh
vunnet hafver ifrån Ryssen, skal det icke allenast ångra dem
uthan och deres barn och barnabarn til tridie och fierde slächtet,
så länge världen står.

Jagh for til Lifland och mente jagh skulle bekomma folk
efter migh, men så hende, när jagh Pb til, at jagh hade föga
mer än som mit eget hoffolk tilstädes. Så hade jagh orsak at

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/2/0912.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free