Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1594 405
Derförinnen är och nu sedan cantzliet intet blifvet rätt förestådt.
I k. Gustaffs tidh var Conrad v. Py, en uthlenning, öfverste
riks cantzler, hvilken emot lag och frihet sattes öfver alle infödde i
riket och hade i så måtto alt våld och rådande, styrkte och till många-
handa emot I
och rättvisa, kom nya eder och edzceremonier till-
väga, såsom skiedde i Örebro, der dhe hafva svorit på bart svärd med
sacramentz anammande, hvilket uthi alla land och konungariken är ohördt,
understodh sig [och at giöre] en ny lag och landzstadga bredevid och
endels emot Sveriges beskrefne lag, såsom en benämbd Norman, hvilken
ville att adelen
ulle anamma deras godz länsvis efter tysk ordning, och
annat sådant, ändock k. Gustaff höglofl. i åminnelse, när han omsider
förnam kans orättrådighet, lät honom afsettias och tilbörligen straffas.
Uthi k. Eriks tidh, som var den förste arfkonung, var Jöran Persson.
Huru rättrådig han var är allom vetterli
et. I sal. k. Johans tid var Johan
Hindrickson i många år betrodd om alt sammans. Hvad det och var
för en man, är ic
heller okunnigt. Och imedlertid rikscantzler och
ges till några nycklar eller secret betrodde eller
brukade och alle adelsmän i så måtte platt af cantzliet uthstängde. Om
nu riket på sådant sätt i längden kan blifva förvarat, får man finna.
vice cantzler eij alltin
Afven detta ger en viss auktoritet åt handskriften, om hvars ursprung
för öfrigt ingenting finnes antecknadt. Sparres text är i det hela lika, dock
ej alldeles. Några rättelser äro gjorda efter densamma. Den åtföljes af för-
teckningar dels på länen 1485, dels på förläningar under k. Gustafs tid.
Fryxell (Berättelser, IV, s. 180) uppgifver, att postulaterna varit under-
tecknade af 11 rådsherrar, desamma som i handskr. B, men nämner ingen-
ting om adelsmännen, hvilka emellertid alla tillhöra denna tid. Den hand-
skrift han begagnat, ur D’ Albedylska samlingen, har jag ej sett. I delvis
förkortad form och utan bevisen återfinnas postulaterna under Lit. D äfven
i den lilla serie latinska öfversättningar, som redan anförts (ofvan sid. 210),
med påskriften: Der Herrn des Reichs Supplication an Ihr May:t die Reli-
Sion und Freikeit betreffent; haben aber nit erhalten was sie begert. Man
torde häraf kunna sluta, att postulaterna äfven i denna form verkligen kom-
mit konungen i handom, icke endast såsom utarbetad privilegiiurkund.
Ett sådant förslag utarbetades nämligen inom rådskretsen. En utskrift
(af Sparr föreligger, med talrika korrigeringar af Hog. Bielke och med
påskrift af honom: »Om adelens försächringh på deris previlegier stält den 9
och af migh förandredis den 11 februarii 94 i Uppsala. Besynnerligt nog
— ifall utskriften verkligen blef ställd den dagen — har det dateringen
dagen för vår kong. kröningshögtid — den 9 dag i febr. månad», ehuru
man då naturligtvis visste, att kröningen ej kunde äga rum den 10. Detaf
Hog. Bielke korrigerade utkastet renskrefs, hvarvid dock ett eller annat
tillägg gjordes, och försågs med ytterligare ändringar och tillägg, gjorda till
någon mindre del af Hog. Bielkes, hufvudsakligen af Ture Bielkes hand,
och är dateradt den 18 febr. En renskrift af denna sista redaktion före-
ligger äfven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
