Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken. 21
ska bystry finnes t. o. m. i ordböcker öfversatt med skygg, vild,
liksom verben byatrzec och bystrzyc sie, med blifva vild, blifva ntom
sig, jfr mlågt. vorbisteren bringa i vildt tillstånd, förvilla, vårt får~
bistra. — Det af Grimm med beistem sammanställda dial. beistrig
munter, flink närmar sig ännn mera till betydelsen det slaviska ordet.
Brits sängställe af bräder, fältsäng, d. fota, no. briêk. Af
lågt. britsche, britske, britse i samma betydelse (se Berghans
Sprachschatz der Sassen och Bremisches Wörterb.), ndl. brids, nht
britsche, brtUsche, vanligare priUche f. Ordet betyder också i
danskan ’) samt i tyskan ett slags klappbräde, sammansatt af tnnna
brädskifvor till frambringande af skrällande slag, mht. britze, brÜUéhe
f., hvilket klappbräde vid karnevalsnpptåg fördes af en s. k. britzeU
meister såsom anförare för leken. I lågtyskan kan ordet beteckna
smällen med ett sådant redskap och äfven ett klatschande slag
med flata handen. Vidare kan nht. pritsche betyda sittbräde bakpå
en kappsläde, äfvensom dialektiskt i Posen och Lansitz tunn skifva
af ett äpple eller en rotfrukt. Hos Weigand omtalas också ett i
Vocab. Teuthonista (Köln 1475) förekommande brytz skärm,
vägg för en vinstock. Alla de nämnda orden kunna utan svårighet
sammanföras under en grundbetydelse bräde, skifva el. dyl., hvadan
Grimm Wörterb. tänker på sammanhang med det tyska bret bräde
(jfr ock Tobler i Zschr. XXII 136).
Redan ordets form väcker lätt misstankar, att det är slaviskt.
Märkligt är också, att ordet i en särskild betydelse förekommer i
trakter, där tyskar och slaver bo om hvarandra. Skulle det icke
kunna vara identiskt med böm. pfiteslca f., j>ol. przycioska,
endemi-nutivform till böm. pHtes m., pol. przycies f. underlag till en
träbyggnad, syll, underlagsbjälke? Här är betydelsen visserligen något
afvikande från det tyska ordet; men då det är klart, att det
slaviska ordet kommer af verbet pol. przyciesae\ -eiosac, ry. pritesat’
tillhugga, tillyxa, en sammansättning af det samslaviska verbet, fksl.
tesati hugga 2), så torde man hafva rätt att antaga, att grundbety-
*) Om forndanska bristh, brysth i denna betydelse, se Kock Förklaring
af forasvenska lagord, Lund 1880, sid. 72.
a) Från detta slaviska verb kommer ry. Usak, böm. tesák m. timmeryxa,
äfven sidogevär, kort sabel, huggare. Häraf det äldre tyska tesack, tosaek,
disak, dusak, dussäcken o. 8. v. kort svärd, huggare, äfven träsvärd till
fäktning (se Sanders D. Wörterb., samt Grimm Wörterb. II 1189).
Ordet upptages i Nordisk Familjebok IV 17 i formen dusak såsom ett
ungerskt ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
