Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsskicket. - 2. Sveriges statskick. - Riksdagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortfarande består av 150 medlemmar, väljes enligt
proportionell metod av landsting och stadsfullmäktige
i större städer, och dessa valnämnder skola själva
utses genom proportionella val.
Landstingsområdena och de större städerna sammanslås till sex
grupper, inom vilka valen i tur och ordning
förrättas. En riksdagsman väljes för varje fullt tal,
motsvarande en etthundrafemtiondedel av rikets
folkmängd. Medlemmarne väljas för sex år, och
censusbestämmelserna hava nedsatts från 80,000 till 50,000
kr. taxeringsvärde på fast egendom och från 4,000
till 3,000 kr. inkomst, varjämte även medlemmarne
i första kammaren skola få arvode av 1,200 kr. och
resekostnadsersättning. I sammanhang därmed står
en väsentlig förändring i den kommunala
rösträtten (se nedan).
För valen till andra kammaren, vars
medlemsantal likaledes är oförändrat, indelas riket i 56
valkretsar. Vart och ett av rikets län, så ock
Stockholms stad, utgör en eller flera valkretsar. De
flesta städerna välja tillsammans med landsbygden,
och en riksdagsman väljes för varje fullt tal
motsvarande en tvåhundratrettiondedel av rikets
folkmängd. Valrätt tillkommer envar man, som året
före valet fyllt 24 år och därjämte för viss tid
uppfyllt honom åliggande skattskyldighet till stat och
kommun, fullgjort sin värnplikt m.m. av mindre
betydelse i detta sammanhang. För valbarhet kräves
valrätt. Valen ske proportionellt och förrättas i
varje kommun. Antalet riksdagsmän för varje
valkrets växlar från 3 till 7. Vid valen kan man
använda partibetecknade valsedlar eller också
valsedlar utan sådan beteckning. Valsedlarna ordnas i
grupper efter partibeteckningen; valsedlar utan
sådan förenas till den »fria gruppen». Inom varje
grupp bestämmes därefter ordningen efter vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
