- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Andra årgången. 1912 /
155

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Vår försvarsfråga med hänsyn särskildt till värnpliktsutbildningen vid infanteriet. Af Hugo Jungstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÅR FÖRSVARSFRÅGA 155

Och i förhållande till öfningstiden1 måste resultatet betraktas
såsom synnerligen godt. Men å andra sidan lärer det icke kunna
bestridas, att infanterirekryten är i behof af längre utbildning
än den, omkring 6 månader, som bestås stamrekryten vid
indelta infanteriet, just för att man må kunna grundligt
undervisa honom i spanings- och bevakningstjänstens eller i
allmänhet i fälttjänstens skilda grenar samt i möjligaste mån utveckla
hans skjutskicklighet och förmåga att rätt uppskatta afstånd.»
Den kortaste rekrytutbildningstiden vore enligt generalens åsikt 8
månader. — Det är att märka att generalstabschefen, frih. Rappe,
kunde grunda denna sin åsikt på bl. a. personlig krigserfarenhet.

3. År 1892 ansåg den d. v. krigsministern de 90 dagarna
tillräckliga att bibringa de värnpliktiga någon skjutskicklighet och
så pass stor marschfärdighet, att stam och beväring åtminstone
kunde följas åt, när det gäller att gå mot fienden.

Beträffande jämförelsen mellan de dåvarande »90 dagarna»
och de nuvarande 240 har många gånger både inom och utom
riksdagen framhållits, att då fanns ännu den indelta och
värfvade stammen kvar, medan stammen enligt 1901 års
härordning egentligen utgöres af underbefäl eller underbefälsämnen.
Man måste fordra något annat och högst väsentligt mera af de
värnpliktiga nu, då de utgöra den egentliga hären.

4. »Indragning» af tiden för repetitionsöfningarna skulle utan
men för utbildningen i större truppförband kunna ske genom
att sammandraga hela värnpliktskontingenten vid
infanteriregementena till ett enda truppförband under hela
rekrytutbildningstiden. »När det tyska landtvärnet» heter det, »kan öfvas på detta
sätt, borde äfven vårt beväringsmanskap härigenom få
erforderlig öfning.»

Förslaget är outförbar! ur förläggnings- och öfningssynpunkt
samt dessutom förbundet med högst betydliga kostnader.
Påståendet att det tyska landtvärnet skulle öfvas så, är alldeles
oriktigt. Detsamma sammandrages nämligen — hvad
infanteriet beträffar — till samtliga infanteriregementen. De till ett
dylikt regemente sammandragna landtvärnsmännen äro ej flera,
än att af dem kunna bildas högst 2 kompanier. Hvarje
kompani öfvas for sig, och någon sammanföring i bataljons- eller
regementsförband förekommer aldrig.

1 Kurs. i generalstabschefens skrifvelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1912/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free