Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Den inre och den yttre politiska krisen i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
594 DAGENS FRÅGOR
Två dagar $enare lyckades »nationalistarmén», dittills ojämförligt
sämre rustad med vapen än »Ulsterarmén», att följa dess exempel och
utföra en stor vapeninsmuggling. Medan de så erhållna vapnen i
triumf fördes till Dublin — allt detta liksom Ulstermännens
förehafvanden i öppet trots emot gällande lag — inträffade sammanstötning
med polis och militär, som slutade med en manspillan på tre döda
och trettioen sårade.
Nu var inbördeskriget så godt som i gång. Tre dagar senare —
den 27 juli — lade i underhuset Bonar Law hvad som skedde på
ministärens skuldror, då den hvarken ville bifalla hvad Ulstermännen
kräfde eller vågade inskrida mot den öppna olaglighet, som deras
hundratusenmannaarmé innebar. I samma debatt begärde Redmond,
att nationalistarmén skulle af regeringen tillerkännas samma rätt att
beväpna sig, att exercera och att marschera på allmänna vägar med
påskrufvade bajonetter och med kulsprutor, som Ulstermännen tagit
sig och ohindrade af myndigheterna åtnjöto. Ministärens uppträdande
i denna debatt var sådant att, som Quarterly Review uttrycker sig,
dess personliga prestige hade sjunkit lägre än någonsin under denna
session, som redan medfört det ena moraliska nederlaget efter det andra:
Man lade märke till att under debatten den 28 juli ministrarna tycktes vara
isolerade midt i en å alla sidor fientligt stämd församling. Regeringspartiets
djupa led voro i hög grad oroade af händelsernas utveckling, och det förljöds
att mer än en medlem af kabinettet skulle hälsa parlamentsupplösning och
nyval som en välkommen utväg från ett olidligt läge. Under sådana
omständigheter var det som den 30 juli andra läsningen skulle ha ägt rum af den
»amending bill» hvilken afsåg att temporärt uppskjuta Home Rule-hillens
rättsverkan, nämligen hvad Ulster beträffade. Till möjliggörande af en fredlig
lösning skulle, enligt Asquiths löfte men emot det irländska nationalistpartiets
vilja, denna »amending bill» antagas och erhålla giltighet i full parallellism med
Home Rule-hillen.
Men under tiden hade stormcentrum flyttat sig. Från det ögonblick
Ryssland mobiliserade på grund af den österrikisk-serbiska konflikten, utvecklades
händelserna med skrämmande hastighet, och när underhuset sammanträdde
torsdag eftermiddag, öfverraskades ingen af premiärministerns tillkännagifvande
att »på grund af händelser, allvarligare ån någon af oss upplefvat», andra
läsningen af »the amending bill» i samförstånd med oppositionens ledare och
med Sir Edward Garson, Ulstermännens chef, skulle »för närvarande»
uppskjutas. Mr Bonar LÖW tilkännagaf sin fulla anslutning att uppskjutandet icke
på något sätt skulle prejudicera någondera partens ställning eller intressen.
Det var en sådan situation som kriget afbröt. Händelserna dagarna
förut på Irland hade med redan gjutet blod bestyrkt konungens ord
i anmaningen till partiledarne att konferera i Buckinghampalatset:
— »Allt mer närmar sig vädjandet till våldsmakt, och ett inbördes
krigs lösensord höras från mitt folks mest besinningsfulla och
ansvariga män.»
Quarterly Review uttalar den förmodan, att Tyskland just inriktat
sitt uppträdande efter sannolikheten af inbördes krig i England. Och
tidskriften fortsätter:
Om Armageddon öfverhufvud skulle komma, kunde stunden icke ha varit
Lyckligare för den liberala ministären, hvilken därigenom med ett lyftes ur sin
irländska politiks bottenlösa träsk. Och ej heller var ministärens stora tur
uttömd därmed. Det har varit till lycka för imperiet, att det drabbats af kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
