Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Habeas corpus - Tyskland och dess »gränsmarker»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 DAGENS FRÅGOR
vagn ha yttrat några ord, hvilka »påstodos vara ägnade att motverka
rekryteringen». Denne syndare hölls af polisen i förhörshäkte fem
dagar, hördes inför slutna dörrar och dömdes för förbrytelsen i fråga
till 100 punds böter. Mest karakteristiskt är emellertid följande.
En kroppsarbetare Bailey dömdes till tre månaders fängelse för att
han under påverkan af Tolstojs skrifter författat en »artide strongly
opposed to militarism». Detta manuskript hade — ej publicerats
utan påträffats i hans ficka! Och när sir John Simon, den liberale
justitieministern, interpellerades om detta märkliga fall, förklarade han
att bevisningen syntes innebära att afsikt förelegat att trycka artikeln
i fråga. Det må vara nog med dessa exempel.
Potsdam, antitesen mellan den högsta pliktuppfyllelsen, individens
hängifna uppgående i plikterna mot sitt land och sitt folk, och denna
väldiga kraftkoncentrations förläggande i händerna på skröpliga
människor, hvilkas fel och misstag måste drabba deras medmänniskor,
besegrar icke blott Weimar utan också Manchester. Bland alla de
väldiga förändringar, som pågå kring oss, äro icke de omhvälfningar
minst märkliga, hvilka krigets obönhörliga kraf på effektivitet hos
den kämpande staten medför i institutioner och uppfattningar, hvilkas
sega kvarhållande under alla skiften, hittills räknats såsom ett af de
mest framträdande dragen hos den engelska folkandan.
Tyskland oeh dess
»gränsmarker».
Från v. Häradshöfding Karl Herlitz har Svensk
Tidskrift mottagit följande inlägg. En utförligare
framställning af tysk och rysk »gränsmarkspolitik» återfinnes
i det af Svensk Tidskrift utgifna arbetet Försvarsfrågan kap. 3: Eröfrade
folks behandling.
Den neutralitet, som det åligger oss att iakttaga, mäktar icke göra
våra hjärtan neutrala. Den, som af ovilja mot tysk »militarism»
och hänsynslös »nationalism» sympatiserar med ententen, glades åt
hvarje nytt utslag af öfverdrifvet »tyskeri» och öfversitteri. Den
däremot som klart inser och djupt känner betydelsen för oss af det
underbara stordåd, som det tyska folket utfört och utför, kan icke
undgå att pinsamt beröras af den brist på hofsamhet och aktning för
andras rätt, som alltemellanåt träder i dagen. Det är härvid ej blott
de stora, allvarliga öfvergreppen (Belgien, luftraiderna öfver England
o. s. v.) som smärta Tysklands vänner; man lägger märke äfven till
symptomatiska smådrag.
Dessa reflexioner äro närmast föranledda af ett par uppsatser, som
för någon tid sedan förekommo i den högt ansedda
försäkringstidningen A n nålen des gesamten Yersicherungswesens (n:r 43
s. 485 och s. 488).
Den ena har för oss, skola vi hoppas, ingen praktisk betydelse,
men den kastar ett bjärt ljus öfver hvad man i Tyskland nu för
tiden utan knot finner sig i. Den till sin högsta potens uppdrifna
nationalkänslan tager sig bland annat uttryck i sträfvandet att rensa
tyskan från främmande uttryck, och man får nog bereda sig på att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
