Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Riktlinjer för svensk språkförbättring. Af Rolf Nordenstreng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494 ROLF NORDENSTRENG
uppslag skola komma fram under dryftningen af mitt inlägg.
Men jag tror i alla fall, att det mål jag har uppställt i
hufvudsak är det rätta.
Kunde nu detta eller ett liknande nås, skulle det inte dröja
länge, innan vi hade en kår af lärare i modersmålet, som vore
och kände sig vara vuxna sin uppgift. Och därmed skulle
småningom den högre bildade allmänhetens kunskaper i och öra för
modersmålet väsentligt förbättras. Detta skulle också komma
tidningssvenskan till godo.
Allt detta vore emellertid ingalunda ännu tillräckligt. Jämte detta
långsammare men grundligare sätt att förbättra språket föreslår
jag ett annat, hastigare och mera rakt på sak: en samverkan
mellan universiteten, Svenska Akademien och pressen.
Svenska Akademien bör verkligen sent omsider inse, att det
inte i längden kan vara nog bara med ordboksarbetet. I all
sin häpnadsväckande vidd är Akademiens ordbok ändå bara
en förteckning på svenska språkets kända och uppvisade ord,
men intet medel till modersmålets vidare utveckling. Här kräfves
i främsta rummet en svensk synonymordbok, som framför allt
skall uppta utländska, däribland inte minst tyska ord i
skenbart svensk förklädnad, och föreslå lämpliga utbytesord. I detta
syfte skall den icke sky nybildningar. Vidare behöfs en
handbok i svensk stillära. Båda arbetena skola hålla sig inom
måttligt omfång. Måhända vore det bäst att icke genast arbeta
ut en hel synonymordbok, utan nöja sig med att snarast
möjligt ge ut häften med utbytesord inom olika fack, ett för
svår-fattligare vetenskapliga uttryck, till den populärvetenskapliga
skriftställarverksamhetens och undervisningens tjänst, ett annat
med idrottsord, ett tredje med industriella, ett fjärde med
ekonomiska, ett femte med sociala och politiska facktermer o. s. v.
Och slutligen bör Akademien prisbelöna värdefullare arbeten
rörande nysvenska språket, svensk stillära och andra ämnen,
som kunna hänföras till modersmålets vård.
Jag vill visst inte säga, att dessa åtgärder äro de enda man
kan med fog kräfva från Akademiens sida. Men de äro så vidt
jag kan se, de viktigaste.
Men Svenska Akademien bör också sörja för att bland de
aderton finnas tillräckligt många som äro fullt omdömesgilla i
språkliga frågor. Det borde rent af fastslås, att minst sex af
dem böra vara fackmän i svensk språkvetenskap, d. v. s. böra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
