- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
447

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

läget förbundna svårigheterna i fråga om arbetsförhållanden och
sjöfart m. m. De nya verken främja hushållningen med de
fosforfattiga mellansvenska malmerna. I träkolsfrågan vinnes för våra
förädlingsverk en dubbel lättnad: den elektriska smältningen minskar
träkolsbehofvet, och träkolsproduktionen utsträckes till ett distrikt,
som hittills föga tagits i anspråk för järnindustriens
träkolsanskaffning. Man har därför också brukat säga, att järnverk i Norrland
såvidt möjligt böra baseras endast på »neutrala» träkol. Skulle problemet
att för en del tackjärnsproduktion använda koks som
reduktionsmedel i stället för träkol finna en ekonomisk lösning, så har ett
järnverk i Norrbotten fördelen att kunna räkna med relativt billiga
kolfrakter i retur på malmångarna.

De norrbottniska järnverken komma att lämna ett väsentligt
tillskott till den svenska järnproduktionen, och den gamla
bruksindustriens medverkan har på ett lyckligt sätt undanröjt befarade
svårigheter för utvecklingen. Andra glädjande företeelser inom vår
järnhandtering äro, att en del stora mellansvenska grufvor återförts på
svenska händer, vidare det fortgående arbetet på effektivt ordnande
af de mellansvenska järnbrukens kraft- och träkolsfrågor samt det
stadigt växande intresset för en allt längre drifven järnförädling inom
landet. I förening synas dessa skilda företeelser som sagdt borga
för, att vår förnämsta och populäraste storindustri alltjämt skall
kunna häfda sin rangställning.

England och Belgiens neutralitet — 1887.



I den vilda fejd i tal och skrift, som
omedelbart följde på den tyska kränkningen af
Belgiens neutralitet vid krigsutbrottet och som sedan oafbrutet pågått
under hela världskriget, har man — naturligt nog för öfrigt — från
tysk sida med förkärlek uppehållit sig vid Englands hållning till den
belgiska neutralitetsfrågan i tidigare fall af krig eller hotande
krigsfara i Västeuropa. Till utgångspunkt har man gärna tagit den
uppfattning, som tog sig uttryck i den Gladstoneska regeringens politik
vid fransk-tyska krigets utbrott och särskildt i ett uttalande af
premierministern själf i en underhusdebatt den 10 aug. 1870 — dagen
efter undertecknandet af det preussisk-engelska fördraget om Belgiens
neutralitet. Den liberale folkledaren yttrade då bl. a. följande:

»Jag medger, att en på fördrag grundad förpliktelse föreligger. Det
är icke nödigt och ej heller skulle tiden tillåta mig att ingå på den
invecklade frågan om denna förpliktelses natur. Men jag är icke i
stånd att underskrifva deras lära, som i detta hus gjort gällande, hvad
som tydligen går ut på ett påstående, att det enkla faktum, att en
garanti föreligger, är bindande för hvarje utställare däraf, alldeles
oafsedt det särskilda läge hvari han må befinna sig vid den tidpunkt,
då tillfälle uppstår att i handling omsätta denna garanti. De stora
utrikespolitiska auktoriteter, till hvilka jag vant mig att lyssna, såsom
lord Aberdeen och lord Palmerston, ha, såvidt jag känner, ej hyst
denna stränga och, om jag så vågar säga, outförbara uppfattning af
garantin. Den omständigheten att det redan finnes en existerande garanti med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free