Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Litteratur - Dikter från världskriget. Af O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
DIKTER FRÅN VÄRLDSKRIGET
Att den politiskt-historiska, polemiska och fackligt-militära litteratur,
som framkallats af världskriget, redan hunnit växa till oerhörda
dimensioner, behöfver man blott kasta en blick i våra
bokhandelsfönster för att blifva öfvertygad om. Visserligen få vi i Sverige blott
se en förhållandevis ringa del af all den krigslitteratur som
publiceras, men redan det som kommer oss till hända är tillräckligt för
att göra ett i hvarje fall kvantitativt öfverväldigande intryck.
Rådfrågar man den svenska bibliografiens viktigaste och värdefullaste
hjälpmedel, den af Kungl. Biblioteket utgifna, för landets större
offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogen, märker man också, att
krigslitteraturen intager ett utomordentligt stort utrymme. I den
senast utkomna årgången finner man sålunda att afdelningen
Världskriget omfattar 36 sidor med omkring 25 titlar per sida, d. v. s.
sammanlagdt nära tusen volymer. Men det öfvervägande antalet af
till Sverige komna och hos oss lästa böcker är, såvidt man af
tillgängliga indicier kan döma, af mer eller mindre saklig karaktär;
krigsskildringar, utredningar af frågan om skulden till kriget, politiska
framtidsperspektiv o. dyl. intaga gifvetvis främsta platsen. Vid sidan
af arbeten sådana som dessa träda rent skönlitterära verk med motiv
från kriget afgjordt i bakgrunden. De redan före kriget i vårt land
populära författare, som af omständigheternas makt funnit sig tvungna
att i sina böcker anknyta till kriget och dess konsekvenser, ha
visserligen bibehållit äfven sin svenska läsekrets — exempel härpå äro
E. Phillips Oppenheim, Walter Bloehm, Bertha Ruck, von Schlicht
m. fl. — men eljest ha vi afgjordt mera intresserat oss för krigets
fakta än för dess i skönlitterär form utmyntade romantik. Och hvad
som nästan alldeles gått oss förbi, det är den diktning som kriget
framkallat. Under den första upprörda tiden 1914 hittade en eller
annan exalterad stämningsdikt vägen äfven till oss — så till exempel
Lissauers bekanta sång emot England — men den stora massan af
krigslyrik är oss ännu helt och hållet främmande; knappast ens till
namnet ha de mest betydande bland krigets diktare blifvit oss
bekanta.
På sätt och vis kan detta ju tämligen lätt förklaras. För en
läsare af ordinär typ har krigslyriken onekligen knappast något
lockande. Hvad man önskar, dåj det är fråga om kriget, det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
