Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Kommunalskattereformen. Av Carl W. U. Kuylenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 CARL W. U. KUYLENSTIERNA
nål inkomstskatt och en fristående kommunal
förmögenhetsskatt. Egendomsskalten är en intresseskatt, som i fråga om
fast egendom nära överensstämmer med fastighetsbevillningen
och Eiserman—von Wolckers fastighetsskatt. Skatten å lös
egendom har tänkts verka som ett slags näringsskatt. De båda
övriga skatteformerna äro avsedda att tillgodose
förmågeprincipen, men inkomstskatten är icke en renodlad förmågeskatt.
Bland annat medgives icke i full utsträckning avdrag för
gäld-räntor, då inkomsten i varje kommun i princip räknas som ett
helt för sig och några så att säga interkommunala avdrag i
allmänhet icke få ske. Skogsaccisen bör enligt Landéns förslag
avskaffas.
Över båda sakkunnigeförslagen inhämtades yttranden från
myndigheter och korporationer. Dessa uttalade sig i
allmänhet för att plats bereddes intresseprincipen — så exempelvis
liga länsstyrelser möjligen med ett undantag. De flesta hava
samt mer eller mindre reservationslöst tillstyrkt Eiserman—
von Wolckers mera utarbetade förslag, men röster hava ej
saknats, som förordat Landéns till sin struktur enklare utkast. Mot
Eiserman—von Wolckers förslag har bland annat anmärkts, att
det icke avhjälpte det nu mycket överklagade förhållandet, att
avdrag ej medgåves för skuldräntor; den skuldsatte och den
icke skuldsatte löntagaren hade, om man frånsåge den
obetydliga progressivskatten, samma ställning. Landéns förslag åter
har ansetts lida av en viss principlöshet. Särskilt har skatten
å lös egendom synts tämligen godtycklig och ansetts träffa
ojämnt. Kammarrätten har förordat Eiserman—von Wolckers
förslag men ansett, att avkastningsskatten borde ombildas till
en näringsskatt, något som enligt Kammarrättens mening lättast
kunde ske genom att från avkastningsskatt undantaga
löntagare m. fl. Kammarrätten är ej heller böjd för progressivitet
i fråga om kommunalbeskattningen.
På grundvalen av de båda förslagen verkställdes under år
1918 provtaxering i ett tjugutal kommuner i landet,
representerande olika levnadsförhållanden.
Rörande det tidigare reformarbetet ifråga om
kommunalbeskattningen torde jag för övrigt böra omnämna, att åtgärder i syfte
att möjliggöra en jordvärdestegringsbeskattning länge varit på
tal och även föreslagits Riksdagen, ehuru hittills utan resultat.
Det torde väl dock vara endast en tidsfråga, när dylik skatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
