Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Den tjeckoslovakiska republiken. Av Alfred Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 ALFRED JENSEN
Att socialdemokratien skulle slå djupa rötter i Böhmen är ju
helt naturligt med hänsyn till det tjeckiska folkets
modernt-radikala läggning, ty det sociala draget i Böhmens historia kan
spåras allt ifrån den tjeckiske tolstojanen Chelcicky i
Medeltiden. De stränga censurförhållandena i det gamla Österrike
vållade emellertid, att den tjeckiska socialdemokratien relativt
sent kunde utbilda sig till ett politiskt parti och att den i
förstone måste ansluta sig till de tyska meningsfränderna och
Internationalen. Tjeckiska socialdemokrater deltogo i de
allmänna kongresserna i Götha och i Paris, men det var först 1897,
då det österrikiska riksrådet (parlamentet) fick sin ur allmän
rösträtt framgångna femte valkuria, som den tjeckiska
socialdemokratien kunde bilda en egen fraktion under ledning av
Smeral, Skalåk och Stivin.
Men även här förnekade tjeckerna dock icke sin nationella
egenart, ty redan omedelbart efter den allmänna rösträttens
införande i Böhmen-Mähren (1897) organiserades det
tjeckoslovakiska eller nationella socialistpartiet, som till ledare fick Klofac
och till organ den spridda tidningen Pravo lidu. Det ställde
sig på nationell grund och upptog ungtjeckernas statsrättsliga
krav samt höll strängt på det tjeckiska språket.
Huvudsakligen rekryterades det ur småhantverkarnas led och fick väl
även en smula antisemitisk anstrykning. I sina sociala krav
överensstämmer det med den internationella socialdemokratien
och är antimilitariskt. Särskilt på det uppväxande släktet har
partiet verkat upplysande genom att grunda socialistiska
ungdomsföreningar.
Däremot tyckes Böhmen sakna jordmån för anarkistiska
experiment. Några enstaka »hemmabolsjeviker» är väl även den
tjeckoslovakiska republiken lyckliggjord med, särskilt efter
fraterniseringen med ryssarna i de sibiriska fånglägren, men den
upplyste och i allmänhet burgne tjeckiske bonden och
fabriksarbetaren slår dövörat till för bolsjevikiska locktoner.
Presidenten Masaryk, själv framstående sociolog och utmärkt kännare
av den ryska litteraturen, framhöll i sitt förträffliga programtal
bolsjevismens teoretiska ohållbarhet och dess praktiska
meningslöshet för republiken.
Ett ungt, visserligen numerärt föga betydande parti, som är
väl kvalificerat och kan sägas ha formulerat den nya
konstitutionen, är de s. k. realisterna. Dess upphovsman är ock den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
