Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7
- Talmanstafflar och ståndsklubbar. Av Sam. Clason
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TALMANSTAFFLAR OCH
STÅNDSKLUBBAR
EN KULTURBILD FRÅN 1809
AV RIKSARKIVARIEN SAM. CLASON
I våra dagar åtnjuta riksdagens ledamöter riksdagsarvode
endast av statsmedel. Under de senare åren har som bekant
arvodet vid ett par tillfällen höjts, dels på grund av
penningvärdets fall, dels emedan det efter »det demokratiska
genombrottet» ansetts böra utgöra ersättning ej blott för bostad, vivre
o. d. under riksdagstiden, utan ock i någon mån för mistad
arbetsförtjänst. Utom arvodet förekommer reseersättning för
vissa resor till hemorten. Under de senaste åren har därjämte
som bekant från riksgäldskontorets sida lämnats visst bidrag
till riksdagsrestauranten, enär denna efter »torrläggningens»
genomförande eljest ej ansetts kunna hålla skäliga priser.
Skrivrum samt läsrum för tidningar o. d. finnas därjämte för
vardera kammaren i riksdagshuset. Sammanträdesrum för
partisammanslutningarna finnas däremot icke, annat än ytterst
minimala lokaler för förtroenderåden. Vilja partierna eljest
sammanträda i riksdagshuset, få de söka låna sig utskottslokaler,
och vill man efter ett dylikt sammanträde, som ofta kan sluta
sent på kvällen, förtära en måltid eller hålla ett samkväm, är
man hänvisad till lokaler utom riksdagshuset, eventuellt
förhyrda genom partierna.
I äldre tider, före representationsförändringen 1866, voro
förhållandena annorlunda. Arvodena betalades icke av statsmedel,
utan av väljarna: för prästeståndet av stiftets präster, för
borgarståndet av städerna och — senare — bruksdistrikten, och
för bondeståndet av allmogen i de väljande häradena. Arvodets
storlek var under sådana förhållanden ej fastställd, utan
berodde på praxis; och inom bondeståndet förekom som bekant
ej sällan, att flera härad sammanslöto sig om en riksdagsman
för att få det billigare.
Men det fanns en annan utgift, som den tiden länge betalades
av statsmedel, och det var klubbkostnaderna. Ur räkenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1922/0490.html
