Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Svenskt bildningsarbete i Estland i våra dagar. Av Gideon Danell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498 GIDEON DANELL
Ormsö om »den första skrift», som skulle nedskrivits på ön.
Det skall ha varit följande strof, som en gång, man vet ej längre
när, påträffats skriven på dörren till en herrgården Magnushof
tillhörig hölada: »Jag skrivar opa hosloko (på herrgårds-»luckan»),
härrn o fma e han soko (i hög familj, estn. ’sugu’), listiga era
dom som ormar.» [Tyvärr är jag ej i tillfälle att återge
inskriften med diplomatarisk noggrannhet!] Traditionen maler
emellertid också, att nidskrivaren, som lätt kunde identifieras, då det
blott fanns en enda skrivkunnig bonde på ön, fick sitt
vederbörliga prygelstraff utanför herrgårdsstallet.
Med Estlands frigörelse ha, tack vare den nya republikens
välvilliga hållning gent emot folkminoriteterna, betingelserna för
folkundervisningens utveckling i ett slag blivit helt andra. Den
»kulturella avtonomi», vars närmare utgestaltning visserligen ännu
låter vänta på sig, men som dock är i Estlands grundlag
garanterad folkminoriteterna och däribland uttryckligen svenskarna,
måste i varje fall för dessa innebära rätt till
folkskoleundervisningens meddelande på modersmålet och har så tillvida redan
trätt i kraft. Svenskarnas, liksom de övriga folkminoriteternas
(tyskar och ryssar) intressen tillvaratagas inför regeringen
tillsvidare av ett särskilt »folksekretariat», som närmast är anslutet
till kultusministeriet. Det svenska folksekretariatet förestås f. n.
av herr Nikolaus Blees, som genom förutvarande tjänstgöring
som lärare i olika estlandssvenska bygder — på Nuckö och
Nargö samt på en av de omnämnda hotade utposterna i Kreutz
socken (Korkis) — ävensom genom vistelser vid skolor i Sverige
kan sägas ha förvärvat goda förutsättningar för sin viktiga plats.
En kanske ännu betydelsefullare ställning i arbetet för
estlandssvenskarnas framtid intages av deras representant i den estniska
riksdagen, numera läraren vid handelsgymnasiet i Reval Hans
Pohl, vilken även som »svensk minister» tillhörde det fria
Estlands första regering. Av det goda samarbete, som råder mellan
dessa båda män, bero i väsentlig mån de yttre villkoren för
svenskhetens i Estland utveckling i dessa kritiska tider.
Framför allt gäller det för närvarande skolornas förbättring.
Esterna utveckla just nu, trots de svårigheter deras unga stat
har att kämpa med, en verkligen imponerande energi i
uppbyggandet av ett nationellt och efter de »modernaste» idéerna
tillrättalagt skolväsen. Kunna ej de fåtaliga svenskarna hålla något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
