Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 17. 3. 1923 - Den nya arbetslöshetskrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 DAGENS FRÅGOR
betslöshetshjälp, fast han häft sin senaste, mera stadigvarande
anställning inom detta fack. Propositionen har remitterats till
statsutskottet, som i sin ordning infordrat närmare upplysningar av
Arbetslöshetskommissionen till komplettering av propositionens motivering,
vilken uteslutande uppehållit sig vid den rent humanitära sidan av
saken. Att den därjämte måste skärskådas från andra synpunkter,
exempelvis de arbetslösas fortsatta aktiva medlemskap inom
vederbörande fackföreningar samt industriernas möjlighet att så småningom
återtaga de nu understödda i sin tjänst, är uppenbart.
För en utomstående är det ogörligt att bilda sig en klar
föreställning om de olika eventualiteter, som här kunna ifrågakomma.
Spörsmålet har en mycket intressant saklig sida och är med hänsyn till
den framtida arbetslöshetspolitiken i vårt land av prejudicerande
betydelse. Men det är fara värt, att dessa objektiva hänsyn måste vika,
beroende på den starka politiska tillspetsning propositionen fått såsom
en kabinettsfråga. Vissa kemiska experiment behöva för sin
framgång ett högre atmosfäriskt tryck än det vanliga. Men för invecklade
samhällsproblems riktiga behandling äro högtryck och överhettning
av ondo. Visserligen är den ekonomiska teoriens isolerande analys
i abstraktionens lufttomma rum icke alltid tillfyllest. Men den
ekonomiska teorin giver dock den rätta fingervisningen åt den praktiska
politiken, och erfarenheten har under de sista åren på alla
samhällslivets områden bekräftat dess sanningshalt.
Ifråga om arbetslöshetspolitiken gäller det sålunda för staten att
se sig noga före, så att icke dess av sociala motiv förestavade
arbets-löshetshjälp småningom driver den att steg för steg inblanda sig i
intressekampen på arbetsmarknaden. När staten hjälper löntagarna
mot arbetsgivarna genom de många arbetslöshetsmillionerna, komma
lätt neutralitetens konsekvenser att leda till, att uppkommande
konflikter, gängse löner och de understödda arbetslösas förhållande till
sina fackorganisationer måste prövas med hänsyn till sin skälighet
och skärskådas ur synpunkten av statens upphöjda opartiskhet. Snart
måste staten konstituera sig som skiljedomare över allt och alla!
På så vis kan, Socialiseringsnämnden förutan, hela
arbetsmarknaden småningom förstatligas. Prisbildningens automatiskt verkande
krafter sättas ur funktion, och en av de västerländska kulturepokens,
i jämförelse med antiken, största framsteg, arbetets frihet, löper
därmed fara att alldeles förkvävas. Man kan ju säga att under
nutida förhållanden, då en företagare är ekonomiskt fastkedjad vid sin
arbetsgivareförening och då varje liten syndikalistblockad verkar som
en feodal slagbom för samfärdseln, det icke är mycket bevänt med
arbetets frihet, och att en tjänsteplikt på av staten bestämda
villkor kanske vore att föredraga. Man glömmer då, att det snart är
slut med den gamla Kungl. Maj :t och Kronan här i landet.
Regeringen är i händerna på fackföreningarna, vilka även, som bekant,
hava stort inflytande i riksdagen. Arbetsmarknadens fortsatta
socialisering genom staten innebär därför en motsvararande
maktförskjutning till förmån för arbetarskråna. Ett uppgivande av de nu gäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
