- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
5

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hur Sverige regeras. Studier i statskalendern. Av Junius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vilken den för tillfället fungerande juryn utväljes. Så gott som
ingen regering är fullständig utan en eller två revisionssekreterare;
andra sitta som tillförordnade chefer för ämbetsverk, som
statssekreterare, expeditionschefer, byråchefer för lagärenden,
ledamöter av Lagberedningen, justitie- och militieombudsmän eller
sekreterare i olika kommittéer eller bearbetare av olika lagförslag.
I tidens fullbordan blir visserligen flertalet ånyo domare i olika
instanser, men ej få hamna definitivt i högre administrativa
befattningar, ända bort till ämbetsverk med så litet judiciella
uppgifter som t. ex. Riksförsäkringsanstalten, varjämte helt naturligt
ännu andra komma ut i privata anställningar. En
förteckning på revisionssekreterare under de senaste femtio åren
skulle, som för övrigt redan inledningsvis har antytts, sannolikt
visa sig innefatta ett större antal personer på den svenska statens
ledande platser än fallet är med någon annan, lika fåtalig grupp
av personer. Toppen av denna egendomliga
förvaltningsorganisation utgöra de konsultativa statsråden, Statsrådsberedningens
kärna och drivande krafter, som skildrats i den första av Svensk
tidskrifts serie analyser av svenskt statsskick (årg. 1922).

Jämfört med andra länder har detta system åtminstone tre
karakteristiska drag.

Det minst karakteristiska av de tre är kanske att jurister på
detta sätt komma till användning också för statsverksamhetens
så att säga materiella, ej enbart dess rättsligt-formella uppgifter.
I växlande former återfinnes detta i de flesta länder, och
förhållandet ligger så till vida i sakens natur som statsverksamheten
enligt moderna begrepp oundgängligen till stor del måste komma
att bestå i tillämpningen av rättsbud. Också i fastlandsstaterna
äro förvaltningsämbetsmännen sålunda i allmänhet jurister,
fastän med en särskild förvaltningsutbildning. Nästan endast
England har konsekvent genomfört att rekrytera sin förvaltning
efter helt andra principer och att koncentrera dess juridiska
uppgifter därhän att de kunnat överlåtas åt juridiska experter som
ingen befattning taga med frågornas materiella sida utan enbart
sätta juridisk form på de i sak utarbetade förslagen och pröva
deras förenlighet med gällande rättsordning. Men härvid är det
alltså England som utgör undantaget, icke Sverige. Och England
har å andra sidan ett juridiskt inslag i sitt parlamentariska liv
som många gånger om överträffar vad Sverige och flertalet andra
länder ha att uppvisa; domarbefattningarna besättas i stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free