- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
431

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erasmus Roterodamus. Av Oscar Wieselgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Därmed skall dock icke vara sagt att klostret var någon idealisk
omgivning för en man av Erasmus’ typ. Visserligen lärde han
sig där mycket av det som kan läras ur böcker, men han saknade
den andliga stimulans, som var ett villkor för att han skulle kunna
utveckla sina rika gåvor. Klosterlivets enformighet verkade
nedsättande på honom. Trots all sin ungdomliga spänstighet erfor
han dock något av den känsla, som Schiller givit uttryck i den
bekanta raden »Im engen Kreis verengert sich der Sinn». Han
kände sig tryckt och pressad av sin omgivning; till och med hans
brevväxling, som länge var en slags säkerhetsventil för hans
livliga temperament, avtog och upphörde så småningom alldeles.
År 1492 lät han viga sig till präst, men om den inre utveckling,
som föregått detta hans beslut, veta vi intet. Att han emellertid
varit djupare gripen av sin nya ställning torde knappast vara
sannolikt, då han enligt egen uppgift blott sällan gjort bruk av
sin rättighet att läsa mässan. Det var icke fördjupade religiösa
upplevelser han längtade efter; det var livet och världen som
lockade.

Lyckligtvis för honom själv behövde han icke länge vänta på
sin befrielse. Genom en tillfällighet fick han år 1493 anställning
som sekreterare hos biskopen av Cambrai, vilken önskade vid
sin person knyta den unge, redan ansedde lärde. Därmed hade
Erasmus nått en vändpunkt i sitt liv. Visserligen blev hans
ställning vid det biskopliga hovet ingalunda sådan som han hade
hoppats, och ej heller kom en planerad Romresa i biskopens
följe till stånd, men han hade dock kommit ut i världen, och då
han kort efteråt genom en väns mellankomst fick möjlighet till
en tids studier i Paris erhöll han utan svårighet resetillstånd av
sin herre. På hösten år 1455 finna vi honom inskriven vid
Collège Montaigu, där han började förbereda sig för den teologiska
doktorsgraden.

Emellertid blev det icke på den traditionella universitetsbanan
med dess noggrant bestämda etapper som Erasmus kom att
fortsätta. Det strängt reglerade, klosterlika livet i kollegiet tilltalade
honom föga, och känslig som han var led han obeskrivligt av
den dåliga maten och de primitiva bostadsförhållandena. Ej
heller tyckte han sig få någon verklig behållning av sina
studier. För disputationsväsendet hyste han ringa sympati, och dess
nytta föreföll honom ytterligt problematisk. Ej ens det
medeltida tänkandets största namn hade någon dragningskraft för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free