- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
484

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näringslivets rationalisering. Av Johan Åkerman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

påverkat alla former av industri; fordismen har tillämpats på
jättetillverkning av en eller annan standardiserad produkt, såsom
den standardiserade fordbilen eller fordsontraktorn, ty enligt
Henry Ford »är ingen fabrik stor nog att tillverka mer än en
produkt».

Skillnaden mellan Taylor och Ford träder icke mindre tydligt
i dagen vid en jämförelse mellan organisationsformerna. Hos
båda finnes visserligen en särskild grupp av tillsyningsmän över
maskinerna, varigenom arbetaren icke behöver sysselsätta sig
med smörjning och reparation utan blott med det direkt
produktiva arbetet, men hos Ford saknas Taylorsystemets »functional
foremanship». Över huvud taget räknar man icke hos Ford med
invecklade graderingar av tjänsteställningen, utan är det varje
arbetsområde som noga preciserats. Medan hela organisationens
grundval enligt Taylor är de minutiöst bestämda
arbetsuppgifterna, som betalas extra med lönetillägg, om de lösas inom den
standardiserade tiden, så är själva arbetsprocessen från råvara
till färdigfabrikat Fordverkens ryggrad. I Fordverken vandrar
det nygjutna järnet på några timmar genom hela verkstaden och
har på den tiden hunnit bli till en färdig motor, som inmonterats
i chassiet, vilket i sin tur försetts med alla delar av järn, koppar,
läder, trä och glas. Om också icke transportbandet, som för
de bearbetade delarna vidare från hand till hand, utgör det enda
ledet i »den flytande tillverkningens» princip, så är det dock denna
ständiga rörelse framåt under pågående tillverkning, som mer
än något annat uttrycker Fordsystemets anda. Det har påståtts
— om med vad rätt må lämnas osagt — att idén till
transportbandets användning hos Ford stammar från Armours slakterier
i Chikago, där fyrtiofyra arbetare i tur och ordning bearbeta
varje djurkropp under dess mekaniskt drivna förflyttning från
slakten till kylrummet. I varje fall är det ganska karakteristiskt,
att den snabbhet, som vid livsmedelstillverkningen i stor skala
är en nödvändighet, nu överflyttats till annan massfabrikation.
Den moderna mekaniserade tillverkningen vilar i allra högsta
grad på satsen »tid är pengar», ty realkapitalets användning är
här synonymt med tidens utnyttjande. Av samma orsak måste
det moderna företaget för att möjliggöra en kontinuerlig,
ekonomisk drift vara sammansatt av enheter, som inbördes
harmoniera; de olika maskinerna måste med andra ord lämpa sig för
tillverkningens art och dess omfattning. Till dessa drag sluta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free