Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Näringslivets rationalisering. Av Johan Åkerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig en systematisk sparsamhet med material och en oavbruten
forskning för att utfinna bättre och billigare råämnen och
tillverkningsmetoder.
När man vänder sig till frågan om de båda systemens inverkan
på arbetaren, så mötes man av en mängd inbördes stridiga
meningar. Taylorsystemet betecknades på sin tid av American
Federation of Labor som »en skickligt uttänkt
utsvettningsmetod», medan Taylors anhängare framhållit huru ett nytt
förtroendefullt förhållande uppstått mellan ledningen och arbetarna,
då båda böja sig för de på objektiva grunder fastställda
ackordprisen. Fordfabrikernas intensiva arbete under en relativt kort
arbetsdag har av europeiska kritiker kallats för slavarbete under
maskinens herravälde, medan den höga levnadsstandard, som
möjliggjorts av lönenivåns extraordinära höjd i varje fall alltid
tillfört Fordverken oräkneliga arbetssökande. För Taylor voro
de funktionella förmännen — som kunde uppgå till mer än en
fjärdedel av arbetarnas antal — de mest produktiva, därigenom
att de möjliggjorde en fyrdubblad effekt av det manuella arbetet.
Att arbetaren därigenom blir en marionett i ledningens hand kan
väl icke förnekas, men även Fordarbetaren är genom det
pressande arbetet vid transportbandet tvungen att anpassa sig efter
tillverkningens plan. Dock finnes det här en betydelsefull
skillnad: Taylor söker — som han säger — den läraktige arbetaren,
men han fordrar, att arbetaren skall forma sig efter den tekniskt
bestämda arbetsuppgiften; Ford anser praktiskt taget varenda
sökande anställbar, men så har också fabriktionen förenklats
genom maskiniseringen så att flertalet arbeten kunna nöjaktigt
utföras efter några dagars övning. Taylor söker med andra ord
anpassa arbetarna till tekniken, Ford har i stället anpassat
tekniken till den icke yrkeskunniga arbetskraften.
I båda fallen har dock människan mekaniserats och uppfyller
så att säga mellanrummen mellan maskinerna. Men skillnaden
är betydande mellan de båda systemen även i detta avseende, ty
medan Taylor genom tidsstudier bestämt varje del av ett
handgrepp, så har Ford blott fastställt den tid, som arbetaren bör
använda på hela operationen. Taylor har lagt den objektiva
tiden till grund för arbetet, men Ford har låtit de olika rörelserna
förbli beroende av arbetarens subjektiva tid. På sin plats vid
transportbandet — om det nu gäller att mata en maskin med
de förbiflytande arbetsstyckena eller montera vissa delar på det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
