- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
518

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf III och franska revolutionen. Av Erland Hjärne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den franska frågan från Katarina personligen och genom
påverkningar av ett sändebud från de franska prinsarna, d’Escars.

»Om man ger tillräckligt med pengar och trupper för
Frankrikes hjälp, måste vi vara lika ädelmodiga som kejsarinnan och
offra några klippor för att bistå ett kungahus i betryck», hade
Gustaf III skrivit till Armfelt under sin sommarvistelse i Aachen.
»Några klippor» — det var gränsregleringen. Uttrycket var
knappast en svensk uppfinning, fastän även Gustaf III kunnat
använda det, när han under förhandlingarna med Stackelberg ville
framställa de territoriella eftergifter, han krävde, som alltför
betydelselösa, för att ett så stort verk som den svensk-ryska
alliansen borde få stranda på dem. »Varför vill konungen just beröva
oss några klippor och bergsknallar?» hade en av Katarinas
ministrar frågat Stedingk under Sveriges flottrustningar på våren.
»Vi synas ej vara skapade till att tvista om klippor», skrev
kejsarinnan kort efteråt till Stackelberg; men hon tillade: »Jag skulle
helst vilja behålla vad jag har». Den bagatelliserande frasen låter
måhända ana, att Gustaf III emellanåt kunde vara icke så litet
suggererad av de ryska argumenten.

När Drottningholmstraktaten under skrevs, var den icke åtföljd
av en sådan hemlig konvention i den franska frågan, varmed
Gustaf III länge hoppats se den förenad. Men det lider intet tvivel,
att konungens iver vid traktatens tillkomst står i nära samband
med hans hopp om framgång för ett nytt projekt till svensk-rysk
aktion i Frankrike. Uppslaget kom denna gång närmast från
normandiskt kontrarevolutionärt håll och hade sedan upptagits av
de franska prinsarna i ett memorial till Katarina den 31 juli.
Slutligen framlades det av Gustaf III i en skrivelse till kejsarinnan
den 13 september. Planen gick ut på en landstigning i Normandie
med 16 000 man svenska och 10 000 man ryska trupper; redan
tidigare hade ju Gustaf III tänkt sig möjligheten av en direkt
landstigning i Frankrike.

Förslaget hade före Drottningholmstraktatens avslutande icke
besvarats av kejsarinnan, medan däremot hennes ministrar enligt
Stedingk ansett planen outförbar annat än i förening med andra
operationer. Efter traktatens tillkomst återkom Gustaf III till den
nya aktionsplanen i ett memorandum av den 28 oktober, som
innehöll detaljerade upplysningar om hans tilltänkta rustningar
och bl. a. åtföljdes av Fieandts förut omtalade karta. Planen
borde sättas i verket så tidigt som möjligt följande vår, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free