- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
537

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jugoslaviens statsproblem och den kungliga diktaturen. Av Emil Langlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som uppkommo, religiösa skiljaktigheter samt förvärvade olika
seder, bättre bevaras än vad fallet varit i många andra länder,
där de till stor del utplånats genom ett livligare umgänge mellan
de olika elementen. Till allt annat kom så en ytterst skiftande
politisk utveckling med uppdelning allt från den tidiga
medeltiden mellan olika herravälden. En utjämning av de lokala
skiljaktigheterna hos denna till språket enhetliga nation — det blir
slutpunkten i dess historiskt betydelsefulla utvecklingsprocess,
vars början man f. n. bevittnar i Jugoslavien. Det är den
regenererade nationens födslovåndor, som hörts över världen sedan år
tillbaka, och det är deras lyckliga övervinnande, som ännu alltjämt
är och måste förbli en ansvarsmedveten statslednings uppgift att
söka genomföra.

Att de senaste tio årens parlamentarism med dess 25
genomlidna regeringskriser och dess av personer, ej av principer, ledda
partiväsen icke lyckats med den uppgiften är lika visst som
naturligt nog. Men den icke blott misslyckades häri, den rent av
skärpte de motsättningar, som voro till för att övervinnas; den
reste nya hinder för en sund nationell utveckling. Främst berodde
väl detta på hela systemets urartning — en sådan har ju
iakttagits även i många andra länder med gynnsammare historiska
traditioner och god politisk skolning — men också på att den
genom förhållandenas makt i väsentligen serbiska händer lagda
statsledningen i viss mån missuppfattade konungariket Serbiens roll
av jugoslaviskt Preussen eller Piemonte. De serbiska statsmännen
kunde i allmänhet ej se på det nya som något nytt: det var för
dem blott ett slutled i det etappvisa utbyggandet av Serbien från
ett turkiskt lydfurstendöme över det oberoende lilla kungariket
till en modern storstat — men alltjämt ett Serbien.

I Zagreb åter stirrade man sig blind på motsättningen väst mot
öst och såg med mycken orätt ned på det »balkanska» Belgrad.
Och man gjorde sig skyldig till det fundamentala misstaget att
identifiera Zagreb med Kroatien och dra den felaktiga slutsatsen,
att eftersom Zagreb som helt västerländsk kulturstad stod ett
trappsteg högre än Belgrad, väl också det kroatiska bondfolket borde
stå kulturellt högre än det serbiska. Men Zagreb är icke Kroatien,
lika litet som Belgrad är Serbien, och dylika slutsatser vila därför
på gungande grund.

Här behövs ej spillas flera ord på läget före statsvälvningen —
nog sagt: om parlamentarismen någonstädes gjort verklig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free