- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugonde årgången. 1930 /
117

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Svensk liberalism och svenskt folkfrisinne. Av E. H. Thörnberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK LIBERALISM OCH SVENSKT FOLKFRISINNE 117

made ett nytt klassmedvetande, fingo andra intressen. Och även
om de inte älskade att andas in en ny samhällsatmosfär, kände
de vantrevnad i de liberala och radikala trakterna.
»Kulturradikalismen» med härdar i studentföreningen Verdandi liksom i
stockholmska litteratörs- och artistkretsar var för dem inte bara
en främmande utan också en ond värld. Och den utilistiska
propagandan, som blivit ett bihang till den socialdemokratiska
förkunnelsen, var ägnad att skrämma dem bort från grannskapet av
de moderna idéernas fylken. Åtskilliga, som i arbetare-,
förmans-eller biträdesställning fattats av nykterhetsrörelsen och
identifierat dess väsen med liberalismens, hade med sina framgångar
i livet antagit nya vanor. Med de nya vanorna och de nya
intressena hade mer eller mindre snabbt följt nya åsikter eller
reflexer av sådana.

Med dessa förskjutningar främjades den politiska
konservatismens landvinningar. Och ju mer arbetarrörelsen trädde fram,
dess större blev dennas roll som strömdelare.

Liberalismen trängdes. Den måste öppna sina dörrar nedåt.
Och, såsom förut antytts, var detta i all synnerhet fallet ute i
landsorten. Med denna sin utpräglade karaktär av
medelklass-och oppositionsrörelse tog sig liberalismen så mycket naturligare
an kravet på allmän eller utvidgad politisk rösträtt. Inom
nyk-terhetsörganisationerna möttes och samverkade småborgare,
bönder och lönearbetare. Ofta nog blevo de organisationerna härdar
för dessa krav. Det förefaller, som skulle dr Rönnblom ha
underskattat deras betydelse härvidlag. Och så vart
ifrågavarande agitation ett slags samskola för svensk liberalism och
socialism.

Herr Rönnblom har för övrigt givit en ganska intim skildring
av rösträttsrörelsen med dennas folkriksdagar. Från de
strävandena kommo utan gensägelse starka impulser till bildande av
Folkpartiet. Detta gick sedermera upp i Liberala
samlingspartiet, för vilket Frisinnade landsföreningen utgjorde »det större
partiet» — det är Rönnbloms term i arbetets sista, verkligt
er-kännansvärda kapitel. Och ehuru doktor von Zweigbergk
energiskt bestrider det, har man anledning att göra gällande, att de
framgångsrika ansträngningarna för åstadkommande av en liberal
rikssammanslutning växte fram i den avblommade
rösträttsrörelsens fröhus.

Alltifrån sin tillkomst bar emellertid denna sammanslutning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:00:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1930/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free