Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 19 nov. 1932 - Socialpolitik och ekonomisk verklighet. Av Karl Wistrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344 KARL WISTRAND
»De faktorer, som i dag styra världen, äro helt utanför denna
organisations kompetens och kontroll. Detta faktum är
beklagligt, men oförnekneligt. Denna organisation var avsedd för en
värld, som praktiskt taget har upphört att existera; en värld
med jämförelsevis fast prisbildning och kapitalvinst, av
industriell expansion och med ostörd exploatering av kolonier; en
värld av stormakter och undertryckta nationaliteter. I dag leva
vi i en värld av prisfluktuationer och med uteblivna
kapitalvinster, av inskränkningar inom industrien och en stridslysten
nationalism. — Över allt på denna konferens känna vi
liknöjdhet, småaktighet och maktlöshet.»
Och i ett annat sammanhang:
»Vad hjälper oss ungdomsskydd, då fäderna äro arbetslösa?
Vad hjälper oss skyddsåtgärder för hamnarbetare, då fartygen
äro upplagda och hamnarna öde.»
Egentligen är det ju förvånande, att denna problemställning
på arbetskonferensen skulle verka ny och överraskande. Ny är
den visserligen icke helt — den har gång på gång framhållits
från arbetsgivarsidan. Men för arbetsgivarrepresentanterna
har konferensen vanligen endast ett förstrött och ointresserat
öra. De störa ju vanligen på något sätt spelet. Vad som var
nytt var att höra en regeringsrepresentant tala i sådana ordalag.
Det var de ekonomiska realiteterna, som till slut ha gjort
sig påminta mera handgripligt än vad man velat erkänna.
Hittills har man alltid trott sig kunna avvisa dem genom en
hänvisning till kap. XIII i Versaillestraktaten, de nya lagtavlor,
som överlämnats efter världskrigets eld och dunder på ett
socialt Sinai åt den nya tidens egendomsfolk. Gent emot dem
voro de ekonomiska lagarna att betrakta som hednalagar, och
en hänvisning till Versaillestraktatens högtidligt besvurna
bestämmelser var för Albert Thomas argument nog mot varje
invändning mot hans politik.
I sin rapport till konferensen sade han med anledning av den
intressanta utredning, som Eueff gjort angående det säregna
sammanhanget mellan arbetslöshetsförsäkringen och
arbetslösheten, och som han naturligt nog ur sin synpunkt ej ville
erkänna: »Men även om allvarliga ekonomiska svårigheter
verkligen skulle uppstå av arbetslöshetsförsäkringen, bör
hänsyn till dem tagas med ledning av den moderna uppfattningen
om socialpolitiken, av den arbetarskyddsverksamhet, som är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
