Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
måste lära sönerna drömma om att ge sitt land ej sitt
liv men sitt livsverk; förbinda sönernas bragdlust, deras
offervilja med freden i stället för med kriget.
Mödrarna kunde, i och med sina barns fostran, hjälpa till
att väcka världssamvetet och att dana världsförnuftet.
Sålunda skall mänskligheten småningom bli fullt mänsklig
och därmed äro krigen psykiskt som fysiskt omöjliga. Ty
världssamvetet skall resa sig mot varje försök till
orättrådighet och våld; världsförnuftet mot den oförnuftiga
kraftförlust, kriget även som försvar medför. Båda skola
förena sig för att slutligen dana de institutioner, där den
högsta mänskliga kraften – hjärnornas kraft – avgör folkens
strider och nationerna sålunda nå det största möjliga mått
av trygghet med den minsta möjliga kraftförlust. Och därmed
omedelbart även en högre kultur, ifall denna med W. Ostwald
definieras såsom energiförvandling, såsom förädling av
råstoff till mänsklig kraft.
Men ännu äro mödrarnas, som andra uppfostrarinnors,
makt kringskuren. Även om barnets håg blivit vänd från
kriget, så motverkas barndomens inflytanden redan hos
gossen i skolan genom dennas försvarsföreningar och
fosterlandsfäster för krigiska bragder, dess exercis och
målskjutning. Och senare gripes mannen av de »bestående
förhållandenas» makt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
