Print (PDF) - On this page / på denna sida - Anskri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
75
Antagande
Antyda
76
fjälla fore: credere, putare); fingere (Plato
triplicem finxit animum; f. alqm esse,
cui nihil desit); statuere, constituere
(bea-tum alqm, esse alqm beatum). - 5. = a,
ett utfeende, ett namn, en egenskap: capere
(vultum; patrium animum); suscipere
(auetoritatem); trahere (ruborem, nigrum
colorem, Öv.); sumere (regium nomen,
N.; mores peregrinos, L.; sibi
arrogan-tiam, spiritus, Cs.); assumere (robur, Öv.;
nomen, T.); asciscere (consuetudinem,
dictionis genus, sacra ab exteris
natio-nibus); imbui (more); a. ett lefnadssätt ad
vitae genus accedere, se conferre, viam
vivendi ingredi; a. en allwarfam min, ton
vultum, vocem componere ad
severita-tem; severitatem prae se ferre; uti voce
severa. – 6. refi.: antaga fig ngn I. ngt:
suscipere, recipere (alqm, rem 1. curam
rei; causam alicujus); tueri, defendere
alqm; consulere alicui; in fidem recipere
alqm; respicere (afflictos, laborantes).
Antagande: 1. ett anbuds, en lagS:
ac-ceptio; comprobatio. - 2. assensio (=.
in-Stämmande i ngnS mening); sumptio (=
för-utsättning); lösset, tanklöshet i antaganden,
förhastade a=n levitas, temeritas
assenti-endi, sumendi; enligt detta a. hoc posito;
deSfa a=n fafna all grttnb haec sine certa
ratione sumuntur, finguntur; =
förfant-Ijållanbe, mening: opinio, sententia; enligt
det wanttjja a*t ut plerique existimant, ut
vulgi opinio est.
Antaglig: accipiendus (excusatio);
pro-babilis, tolerabilis; credibilis; a. slutsats,
talare, förewänbning conclusio, or ät or,
excusatio probabilis; a. wilkor condicio
to-lorabilis, aequa; det är föga a. vix
cre-dibile, prpbabile est (illum haec
igno-rasse). -ligen: = enligt hwad man fan
antaga, förmodligen: a. ar §an hemma
proba-bile est. eum domi esse. -ligget:
pro-babilitas.
Antal: numerus; om stortå.: vis, copia,
multitudo; om närwarande perfoner:
fre-quentia; utgöra ett a. af, Stiga till ett a. af
numero esse -; complere numerum (L
na-vium), efficere, corificere magnum
numerum.
Antafta: (i egentl, men.) tangere,
de-prehendere, retinere (jfr 9tnljålla); (= med
ord angripa) insectari, vexare, vituperare.
Anteckna: notare, annotare (in
monu-mentis pop. Rom. notatum est, C.; librum
legi et annotavi, quaé viderentur
memo-ratiilia, Pn. ep.); a, ngn nomen alicujus
notare; a. fig, låta a. fig nomen dare. edere.
-teckning: abstrakt: notatio, nota (Särskildt
om cenforerneS anteckningar 1. anmärkningar);
commentarius, -ium, [konkret, i widsträckt
Betydelfe = uifaSt till ngt, uppfats öfwer ngt,
anmärkningar, förklaringar till ngt: non
oratio, sed c-um paulo plenius; Caesar c-os
scripsit (confecit) rerum suarum;
com-mentarii Aristotelii (till Aristoteles)]; (c-os
in librum componere, Grell.; annotatio
likaledes IjoS, Gell.).
Antiei|Jera: antecapere, anticipare;
praecipere (alqd opinione, usu).
Antik: antiquus; - antiquo opere factus;
antiquae ar tis.
Antiken, /.: antiquitas (jfr gorntid).
Antingen: 1. koordinerande: aut (- aut);
vel (- vel), det förra i allm. och efter ne*
gation, det fenare med biBetydeffe af fritt wäl
mellan båda alternativen (stundom närmande
fig till Betydelserna dets - dels, få wäl - fom);
jfr Sat. Sex. - 2. = antingen om, ware fig:
sive - sive: tempus veniet, sive
properabis, sive retractabis. - 3. t indirekta
frågefatferS förfta led (wanligare är: om, §u«
ruwtba): utrum (1. med intet ord): quaero,
utrum magistratui indicet an sciens se
contaminet injuriä.
Antipati (jfr ^Seda, STffmal, flotwilja):
1. fioS fafer: antipathia, discordia rerum, .
Pn. XXXYII. 15. 4. - 2. §oS perfoner:
fastidium. odium (innatum,
ingenera-tum) rei, hominis; |afwa, fatta a. för ngt
tanquam naturali odip abhorrere a re,
fugere alqd, abalienari ab aliqua re I. ab
aliquo (quis est, qui Tarquinierna
Super-bum non oderit?, C.; quid placet aut
odio est, quod non mutabile oredas?.
Hor.).
Antipob, sber: 1. eg.: (antipodes); qui
adversis vestigiis stare videntur contra
riostra vestigia, C. Acad. pr. H. 39. -
2. oeg.: wara ngnS a. plane contrarium L
dissimilem esse alicui.
Antiqvarte: antiquarius (eg. fännare odj
älskare af det gamla i f pra! och stil), -qvarifk:
a. museum, Boklåda rerum antiquarum,
li-brorum antiquorum (t ab erna).
Anttqvtteter: romerska ^a. antiquitas
po-puli Kom.; Studera - a-ti pop. Kom.
ope-ram dåre; lärobok i a. a-tis Romanae
ex-positio I. antiquitates Romanae, Yarr.j
famla a. res antiquas conquirere; älskare
af a. rerum antiquarum studiosus.
Anträba: 1. (iter) ingredi, suscipere,
in-stituere. - 2. (wanl. tillträda): magi
strå-tum, imperium adire, capessere. -tråbet
a. till regeringen: initium imperii, regni;
wid ngnS a. till r. quum ille capesseret
imperium; illo imperium capessente,
AttMifa: (utan affigt) offendere alqm,
incidere in alqm; (med 1. utan fö!ande)
invenire, reperire; nancisci (nå, f å tag i:
vitis quidquid nacta est, amplectiturj.
Antwarba: trader e, committere,
man-dåre alicui alqm L alqd (jfr Öfwerlemna,
Betro), -roarbanfce: traditio.
Antyda: 1. ngt, tillwaron af ngt: i allm.
(voce, gestu, re) significare, indicare;
blott antyda (i obestämd allmänhet eller i
gåtlika uttryck): obscure, per ambages
jacere, dicere; universe significare alqd;
jag har blott welat a. förhållandet rem
tantum significare volui. – 2. = spå,
förutsäga, båda, hota: portendere; minari. –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
