Print (PDF) - On this page / på denna sida - Befjädra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Befriare
begrafning
öm författande ur träldomStillstånd I. ofrihet
för tillfället äro de tekniska orden: asserere,
vindicare alqm; in libertatem vindicare
alqm; wara b-d frän ngt ondt carere,
ya-care malö, curis. -friare: liberator,
vin-dex; qui liberavit alqm. -frielfe: 1. =
befriande, att befria 1. befriaS: liberatio
(li-Toerari); solutio (solvi); §oppaS på b.
spe-rare solutionem vinculorum I. fore, ut
solvatur vinculis; ^elopibaS tillpr äran
af X^ebeS Befrielse laus liberatarum
The-Toarum Pelopidae est; ofta, i fynn.
ttllfam-manS med verb, t. ex. medgifwa, njuta, är
befrielse = frihet: libertas (jjafwa ngn att
tacka för fin b. libertatem debere alicui). -
2. = frihet från börda 1. åliggande: vacatio
(vacationem militiae’ petere, alicui
con-cedere); immunitas (frihet från statt 1.
prestation till det allmänna).
BeSrukta: fecundare.
Befrynba fig = blifwa frände med ngn
t med hvarandra: affinitatem jungere,
af-finitate jungi (devinciri) cum aliquo, in
alicujus affinitatem 1. cpgnationem
veni-re; affinem alicujus (alicui) fieri, -fröns
.bab: affinis, cognatus, affinitate junctus
alicui.
Befrämja: juvare, adjuyare; jfr främja;
befordra; Bidraga till ngt.
BefrÖa: fecundare.
BeftiUmäkttga: (i offentliga förhållanden)
legare alqm (ego sum publicus nuntius
Eopuli Bom.; juste pieque legatus venio,
.); arbitrio alicujus rem permittere;
auc-toritatem rei gerendae (dare) alicui;
pro-curationem rei 1. negotii permittere,
com-.mittere. mandare alicui; cum auctoritate,
potestate agendi mittere alqm.
-mäkti-gab: procurator, actor; (i offentliga ting)
legatus; fe fullmäktig. Ombud, -mäniganbe:
legatio; auctoritas (data); fe fullmakt,
S5e-myndigande.
Befäl: 1. = militäriskt kommando 1.
an-förareskap: imperium; under ngnS 13. ductu
(et auspiciis med aff. på öfwerbefälhafware)
alicujus; duce, imperante alqo; imperium
teriente alqo; b-t öfwerlemnaS åt ngn
imperium traditur alicui, defertur alicui 1.
ad alqm; förakt praeesse (erencitui,
classi; äfwen någon gång abfolut: alicubi
praeesse); curare (in dextra parte
exer-citus, Sa.); ducere (exercitum; ordinem
öfwer en manipel); cum imperio
(öfwer-befäl) esse; imperare; ftå, tjena under ngnS
fc.l imperio alicujus subjectum esse,
pa-rere, alqo imperante L duce militäre,
mereri. - 2. befälet = en armés ofstcerare:
duces; (plena erat lictorum et
imperiorum provincia, C s. b. Civ. III. 32);
prae-fecti.
Befälhafvare: dux (i allm.); imperator
(= öfwerbefälhafware); b=n (i caf. obl.)
im-perans.
Befängb: (== galen, löjlig; - ofantlig):
mente captus; furore instinctus; insanus
(homo; moles); absurdui^j ridendus, per-
110
-fättgbs
ridiculus; perversas (jfr SÖefatt).
het: absurditas; perversitas.
Befästa: L om orter: munire,
commu-nire; circummunire; munimentis saepire.
- 2. om personer 1. abStr. objelt (= göra
fast, Stadga, stärla): firmare,
confirmarejpa-cem, amicitiam, opes - makt - alicujus),
stabilire (regnum, pacem, concordiam);
devincire (societatem); augere. -ande:
(jfr 33efäfta): 1. munitio, communitip
(ur-bis). - 2. confirmatio, stabilitio
(impe-rii, amicitiae).
Befäftning: munitio, eommunitio,
cir-cummunitio; i plur. = wer!, f aftningSwer!:
munimenta, munitiones; opera,
-ntngS-konst:: ars muniendi,
Begabba: irridere, deridere, ludificari,
ludibrio habere, ludibriis incessere,
ca-villari alqm. -bare: irrisor, cavillator.
-bert: irrisio, irrisus; ludibrfum.
Begagna: uti (alq^ re; alqo; till ngt =
ff. ngt, med predtlativ i abl.: auctore -
råd-gifware - uti alqo; communibus ut
com-munibus uti, privatis ut suis; till ngt =
för ett ändamål, för tillwägabttngandet af
ngt: ad rem efficiendam uti alqo);
adhi-bere alqm, alqd; begagnade, icke f. litet b-de
fläder vestis trita, recens.
Begagna fig (af ngt): uti (alqa re; af
tillfallet: occasione; äfwen occasia» non
deesse, tempus rei gerendae non
dimit-ter e); in suum usum convertere alqd;
B. fig af ngt ff. förewändning causam
in-terponere.
Begapa: stupentem intueri.
Begge (Beggedera) fe Saba (Bådadera),
till hwjtfet begge eg. är gen. plur.
BegifttJa: mittere, omittere alqd.
Begtfnm ff g: a. =’förf öga fig till l från
ett ftälle: ire, proficisci, ire pergere, se
conferre, iter facere (intendere,
insti-tuere) aliquo; petere locum; B. fig bort
abire, discedere; b. stö hem domum ire,
redire; 6. Sig på reja viam, iter cape s s er e;
dåre se in viam, itineri; J&. Sig till fängS,
i rö cubitum ire, concedere; ad somnum
proficisci; somno, quieti se dåre. - b.
imperfonalt, nästan blott i impf.: det begaf
fig: accidit, factum est. ut -.
Begtfwanbe: = mebgifwande, tillstånd:
venia, concessio; wanl. blott i uttrycket:
med ngnS b. permissu, venia alicujus;
con-cedente, permittente alqo; inhemta, erhålla
ngnS b. impetrare alqd, veniam rei ab
aliquo.
Begtfwen: deditus alicui rei (vitiis,
fla-gitiis, ventri, aleae);; cupidus, appetens
alicujus rei; É. på wtn, älskog vinosus,
mu-lierosus.
Begjtlta: perfundere (öjfwergjuta),
con-spergere 1. asperg-ere (stänka), rigare 1.
irrigare, madefacere (wäta) alqd alqa re
(lacrimis vultum irrigare, conspergere).
-gjutning: perfusio, aspersio.
Begrafning: humatio (fjelfwa jordandet,
nebmyllandet); sepultura (införandet på graf*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
