Print (PDF) - On this page / på denna sida - Befjädra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
grma
Begåfwa
114
i och för, fig: species, forma
(öfwerfättnin-gar af gr. éfåoz, «W«; species boni viri;
forma et quasi naturalis nota cujusque
rei; formam rei describere); vis, vis et
natura (= fafenS innersta wäfende, fådant
fom det af tanken, ej af ftnnena fattaS;
ho-nesti vim dividere in IV partes); best*
niera ett b. vim (verbi) definire, aperire;
(haec vis illi verbo subjecta est); betta är
oförenligt meb, står ej ttllfammanS med b-t
af eu lärd man hoc non cadit in doctum
yirum; allmänt b. genus (universum); det
inflrän!tare t b-t, artb=t pars (subjecta
ge-neri), species, forma; menniska är det all*
mäntta b-t, (Swensk det inskränktare homo
genus est (generale, Sen.), Suecus
species (speciale). - 4. = förfta b=n af en
wetenskap: elementa; prima elementa;
principia (jfr ©rundbegrepp). - 5. =
inbegrepp, !ort sammanfattning af ngt: summa
(C.); summarium. - 6. ftå I. wara i b. att
göra ngt in eo est (imperfonalt), ut faciat
(faciant) alqd; oftast att åfergifwa med fut.
perifr. akt., fyl\t i förbindelfe med jam 1.
jamjam: §an stod i B. att refa jamjam
pro-fécturus erat; bin furra, när de stå i b. att
flyga ut apes imirmurant, quum jamjam
sunt evolaturae.
Begrina: deridere.
Begripa: 1. = fatta, första ngt
intelli-gere (alqd; quid sit, cur fiat); mente
comprehendere, cogitatione assequi L
complecti alqd; videre; percipere
(Aca-demici negant quidquam percipi posse);
perspicere (rem penitus p., perspectam
habere). - .2. = förstå ngn: quid dicat,
quid sibi yelit, intelligere; animum,
mentem alicujus intelligere, perspicere. -
3. - inbegripa, innefatta: continere,
complecti.
Begripen: 1. = förftadd, fattad:
intel-lectus, perspectus. - 2. b. i ett samtal
med ngn, i djupa tankar: sermoni alicujus
deditus; in acerrima cogitatione defixus.
Begriplig: perspicuus (tydlig); clarus
(om ord, fom funna uppfattas och till fin
mening förstås); qui potest intelligi 1.
per-spici; göra ngt b-t för ngn facere alqd
alicui perspicuum; det är b-t, lätt b-t, att
-intelligere licet, (scilicet, nimirum).
-lig-het: perspicuitas. -ligt: perspicue; elär e.
-ligtwiS:. scilicet; videlicet.
Begrunda: cogitare alqd secum
(atten-tius; de re); reputare, considerare alqd
secum, in animo suo; secum deliberare
alqd. -banfce: cogitatio.
Begråta: deplorare, deflere_alqd (C.);
complorare (t.); flere, lacrimare, plorare
alqd (poet.).
Begränfa: 1. = utgöra gräns för ngt:
terminare (mare colles; stomachus palato
t-tur); finire (Rhenus imperium); definire
(orbes - horizontes - aspectum nostrum
d.); continere (Gallia c-tur Garumna,
0-ceano, finibus Belgarum). - 2. =
beftänt-ma uränfen för ngt, oftast i part. pf. och i
oeg. men.: terminare, finire,’ de terminare,
circumscribere, definire, describere alqd
alqa re (cogitationes suas iisdem finibus,
quibus vitam, t-re; potestas finita;
sci-entia quaedam circumscripta forensibus
cancellis); i oeg. mening äfwen moderari
(temperare), modum ppnere 1. statuere
alicui rei; - Begränfa fig, Sitt ämne, fi«
wer!Samhet defmiri alqa re (C. de Or. III,
§ 9); certis finibus circumscribere
(ter-minis definire) industriam, facultatem
suam; quaestipnem, rem - ämnet, Sin upp»
gift - mente circumscribere; orator nullia
terminis cr«3umscribit aut definit jus
suum (att wälja ämnen); en god talare (ert
förståndig man) wet att b. stg boni
orato-ris (prudentis) est modum statuere
ora-tioni, certis nnibus se tenere (nec
eva-gari longius). -gränSöb: finitus,
terminatus; moderatus; certus (c. numerus
motfats till infinitus). -gränSning: L abstr.
= definitio. terminatio; t pregnant mening
= riktig, behörig b. moderatio, temperatio
(nihil deest felicitati meae, nisi modera«
tio ejus, T.). - 2. = en fals gränfer:
fi-nes, termini.
Begynna fe Börja.
Begynnar e: tiro.
BegynnelSe fe Början.
Begå: 1. b. ett brott, en dålig handling:
admittere (alqd - scelus, facinus - L in
se alqd); committere (multa nefarie,
scelus, delictum; alqd se indignum);
patra-re, perpetrare (facinus, caedem); facere
(caedem in silva, C.; scelus); suscipere
(scelus, facinus); der det är fråga om fel
och ej om dåliga handlingar, är ordet jemte
fttt objekt att återgifwa med enfamt verb,
i ex. begå fel peccare (librarius); errare;
labi (ej committere peccatum I. dyl.]; 1.
med adv. och verb, t. ex. stulte agere,
im-prudenter agere b. en dårskap, en obetänf*
fanteet. - 2. b. en högtidsdag 1. minnet af
ngt: celebrare (diem, festum, funus)^
con-celebrare (om skera fubjeft); prosequi
(me-moriam alicujus; diem, N. Atticus c. 4. 5);
festum agere (högtidligen b.) diem. - 3.
(owanl.): få begå det, att = bedrifwa det få,
att, fe SBedrtfwa.
Begå fig: = f ömma oskadd ifrån ngt:
in-columem, salvum discedere ab 1. ex alqa
re; incolumem esse 1. manere; b. fig t en
fjukdom ex morbo evadere, morbo defungi;
= berga Sig: vitam tolerare (C.),
susten-tare, sustinere (jfr $omma fig, @tå Sig);
b. fig med litet paucis cpntentum esse.
Begående: mafte återgifwas med particip
1. fatS: fore, efter brottets b. (Begå 1) ante
commissum scelus, antequam scelus
com-mitteret; - scelere commisso; §an stadgade
ff. lag denna pgtidS begående öfwer hela
landet lege sanxit, ut hic dies - festus
ageretur, celebraretur.
Begafwa: donare, munerari
(remune-rari till gengäld b.) alqm alqa re; wäl B.
ornare, instruere, ditare; med omwönb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
