Print (PDF) - On this page / på denna sida - Bekräfta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
bekräfta
Bekänna
12S
Bekräfta: 1. b. sanningen (försäkra, be»
fanna) 1. bestyrka riktigheten af ngt: firmare
(opinio gentium consensu f-ta); affirmare
(rationibus, jurejurando alqdj; fidem
addere rei; confirmare (argumento alqd);
comprobare; det b-r fig, att (SBoIskerne |aft
fjjelp från 2teqverne) manifesta fides est
(Volscos ab Aequis adjutos esse, L.); jam
satis eonstat, vere factum id esse; certis
indiciis 1. testimoniis comprobatur 1.
com-probatum est; ryktet b*r fig famae fides
exstitit (L.). - 2. b. giltigheten <*£ ngt,
Stadfästa: firmare (lex populi judicium);
confirmare (populi suffragiis acta
alicujus); ratum facere alqd (testamenten,
«mptionem; possessionem r-am facere
alicui b. ngnS befittning af ngt); auctorem
fieri (patres auctores facti sunt ejus, quod
jusserat populus); comprobare alqd
(pu-blice; apopulo comprobatur). -telfe: l.=*
förfäfran 1. bestyrkande af en fals fanning L
riktighet: affirmatio (jusjurandum est a,
religiösa); confirmatio (res indiget c-is);
IjanS ord wunno, fingo b. fides exstitit
dic-tis (L.); verba comprobavit exitus, e
ven-tus; ryktet wann b. famae fides accessit;
farna re 1. certis rebus, indiciis,
testimoniis confirmata est; till ytterligare b. quo
res certior, testatior sit; ne quid
dubi-nm aut controversum sit; edelig b.
jusjurandum. - 2. = ftadfaftelfe: confirmatio;
patricierne L fenaten wägrade att gifwa fin b.
patres auctores fieri noluerunt; senatus
sua auctoritate rem confirmare noluit;
till yttermera b. quo res magis rata,
firma, firmata sit.
Bekröna: = kröna i oeg. men., t. ex. med
ära, med feger: gloria, honoribus
decorare, mactare (Enn., C.), ornare;
victo-ria donare.
Bekymmer: cura (= wer!famt b.,
bryderi, omsorg - cura efficiendi -, mindre i
och för fig oro för fa!enS följder 1. för
framtiden: hafwa b. om 1. för ngt rem curae
habere; curam suscipere pro -; res est
curae alicui; curae est alicui, ut, ne fiat
alqd; hafwa b. om många hända (yariis)
curis (negptiis) distringi, distineri; gör
dig inga onödiga b. noli aliena curare.
inu-tiles curas suseipere; slå b-en bort curis
laxare animum, curas pellere, a curis se
abstrahere; secludere c-as (Vg.); c-is
confici; acerba recordatio veterem animi
c-m renovavit); - sollicitudo (= oro för
ttgt: s. est aegritudo cum cogitatione,
C.; göra ngn b. s-m afferre,
importa-re alicui; sollicitare, sollicitum habere,
afficere alqm; gör dig inga b. för den fälten
noli ob eam rem sollicitus esse); -
solli-oita cogitatio, anxia diligentia; -
scru-pulus (eg. fmåften = naggande, gnagande
6.: s-m, qui pungit, eximere. evellere
alicui; s. insidet animo, C.); - aegritudo,
molestia, angör, närmare = Bedröfwelfe 1.
Sorg, obehag 1. förtret, ängslan 1. qwal.
BekymmerSri: curis liber, vacuus, so-
lutus. sftltt: curarum plenus, sollicitus
(i ex. vita); fällan om person: sollicitus,
curis aeger, tristis (till utfeendet). -fam:
b-t lif sollicita (curis districta) vita; b.
ställning res angustae, dubiae, asperae;
rerum asperitas; ^ b. ekonomisk ftällning res
tenuis; angustiae rei familiaris;
(con-tracta paupertas); pr är allt b-t hic
om-nia sunt curarum plena, sollicita; göra
det b-t för ngn sollicitare yitain alicujus,
curis infestare alicujus vitaxn; wara i b.
Ställning curis, difficultatibus premi,
labo-rare; in angustiis, in rebus asperis
versari ; det fer b-t ut för honom in rebus
du-biis versatur; - med^anS Ijelfa in dubia
spe salutis versatur, in (summo) periculo
vitae versatur.
Bekymmerslös: 1. fattigt fri frän be!ym*
mer, forgfri: securus; curis vacuus; tutus.
- 2. = forglöS, liknöjd: securus;
negli-gens; (till karakteren) levis. -löshet: 1. ($$e*
tymmerSlöS 1): securitas; vacuitas
curarum, angorum. - 2. = forglöS^et,
Itknöid-§et: securitas (Qu., T ac.); negligentia;
levitas.
Bekymra: a. sollicitare, commovere,
sollicitum habere, reddere alqm;
sollici-tudinem, (curas) afferre, importare
alicui; angere. vexare, (cruciare pina) alqm;
affligere, afflictare alqm (djupt b., froSfa
ngn). - b. med negation 1. i fråga ont faf«
ligt fubjekt: hwad b-r det dig?, det b-r mig
ej quid id ad té pertinet?; mihi curae
non est (quid de illo futurum sit).
Bekymra ffg: a. b. fig om ngn L ngt, wän!,
med negation: curare alqd; curam rei,
ho-minis habere, suscipere; tueri (pueros);
non laborare de re; non est curae, cordi
alicui (quid sit, futurum sit); (Jfr gråga
efter). - b. b. fig för 1. öfwer ngt:
sollicitum esse de re.
Bekymrad: sollicitus de re, pro alqo;
wara b. för ngnS slull curam alicujus
suscipere, gerere; anxius; fe B. ut tristem
videri.
Bekamjm: blott med abstrakta obje!t: b.
willfarelfer, lasten, nanS inflytande
impug-na-re errores, yitia, potentiam alicujus;
ob-sistere, resistere rei, cupiditatibusj med
framgång b. frangere, devincere, domare
(cupiditates).
Bekänna: t allm. *= medgifwa, erkänna
fanningen 1. riktigheten af ngt: (fateri
(verum); concedere; = tillstå, widgå ngt, fom
man helft «Jelat^ förtiga: confiteri (c-or me
abs té laudari cupiisse; c. de maleficio;
c. peccatum, C.); twinga ngn att k
extor-quere (alicui) ut confiteatur (commissum);
confessionem culpae éxprimere ab alqo
(L.); öppet, med tillförfigt b. profiteor
(fa-teor atque etiam p-or, me ejus
adversa-rium esse; - icke b. dissimulare; reticere
(motf. till confiteor); - b. på ngn alqm
so-cium sceleris, affinem sceleri, conscium
edere, nominare; indicare; (B. Jort, färg
colorem reddere, colori respondere).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
