Print (PDF) - On this page / på denna sida - Bekräfta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Bekänna
SSelaten
130
Bekänna fig: b. ffy till en åsigt, en lära:
sententiam profiteri; profiteri se esse
alicujus sententiae L disciplinae; i allnt.
Ijylla = sententiam, rationem,
discipli-nam sequi, amplecti; jag b-r mig till
de-raS aftgt me haud poenitet eorum esse
sententiae 1. sequi sententiam, qui -; illi
sententiae me addixi.
Bekännare: en läras B. qui sequitur
sec-tam aliquam; Kristi b. Christiantis.
Bekännelfe: confessio (facti, errati;
ad-ducere alqm ad c-m, exprimere ab alqo
c-m; - cogere alqm, extorquere alicui,
ut confiteatur); troSb. professio sectae
Ifideil. .
Befacka: macula (infamia) aspergere
alqm; obtrectare, male dicere alicui (jfr
©wärta, görtala). -käre: obtrectator,
cri-.minator, calumniator; maledicus.
Belamra: impedirc; urgere.
Belasta: (= lafta få att det befwärar 1.
trycker): onerare; onere urgere, gravare,
obruere. fatigare alqm; (impedire alqm);
ivanl. t oeg. men.: b. med göromål, bekymmer
negotiis, curis onerare, urgere, obruere,
occupare. distringere, sollicitudine
urgere alqm; onus negotii imponere alicui;
6. fig med göromål onus (negotii)
susci-pere, subire; difficultatibus conflictari;
obrui negotiis; premi onere susceptarum
rerum (C.); b. folket med pålagor tributis
premere, opprimere populum, cives; b.
minnet med mångahanda memoriam rerum
varietate onerare, opplere, obruere;
(pec-tus copia rerum complere et onerare, C.);
!6. fitt famwete med brott, fluld culpam in
se admittere; culpa premi; (quem sua
culpa premit, deceptus omitte tueri,
Hor.), -lastad: eo,.: onere gravatus,
im-peditus, oppressus, pressus; wara b. med
laborare onere; b. med göromål,
fwårtglje-ter negotiis obrutus, occupatus;
difficultatibus pressus, oppressus. afflictus; b.
med gäld aere alieno obrutus, oppressus;
obaeratus; 6. med fluld, brott culpa
pressus, conscientia scelerum gravatus; wara
6. med urgeri (vitiis, Hor,).
Bele: irridere, diridere, ludere,
agita-re, exagitare alqm (jfr Begabba, förlöjliga).
BelebS^Ö^* l- eg.: i allm.: comitari;
co-initein esse, se dare, praebere alicui;
sequi (följa med ngn); b. till ett ställe (wän!,
för fjederS ^UIOQ deducere alqm alqo (ad
forum); b. |em reducere; B. på en refa =
följa till wägS prosequi euntem,
profici-scentem; äfwen: B. ngn på I)anS fista färd
prosequi funus, «Bxsequias alicujus; b. ff.
nmkt, skyddSwakt stipare, i fynn. i paSstvum:
stipatum grege amicorum, lictoribus ad
forum descendere; custodiae, praesidii
causa comitari; deducere aliquo; ö. för att
anbefalla 1. Jjedra sectari, assectari (närmast
fynonym till deducere). - 2. oeg.: a. =
ackompanjera: obloqui (numeris vocum
sep-tem discrimina - ngnS fång med citerfpel);
sociare carmina nervis. - b. b. fina ord
med åtbörder: gestu verba subsequi; med
Ateljér minas addere, adjungere verbis.
Belefwab: urbanus; humanus;
Commodus; ad humanitatem excultus, politus;
in cominuni L yulg-ari hominum
consue-tudine non rudis tfeque hebes; ö. mot ngtt
officii plenus, officiosus; göra b. excolere,
polire niores alicujus, -lefwenhet:
urba-nitas, humanitas; mores urbani 1.
com-modi.
Belg (93älg): follis (follis et incudes
-tillbepr för smedja); folie ignem
accen-dere; - i vulgärt folkfprå! = Bu!: alvus;
venter (obesus).
Belga i fig: se ingurgitare vino; avide
potare; vino obrui, se proluere (Vg.).
Beljnga: mentiri in alqm (C.), de alqo
(Qu.); (falso) criminari alqm; (falsos
ru-mores spargere de alqo == utfpriba falska,
dåliga rykten om ngn).
Belopp: (jfr Belöpa Sig): summa; hela b-t
utgjorde 100 festertier summa omnium fuit
ad C sestertios; totalb=t summa
summarum (Lucr.); b-t af min, din o. f. w. andel
i. e. det f om wib en delning belöper fig på
min lott xnea portio, pars virilis.
Belyfa: 1. i eg. men.: illustrare,
illumi-nare. - 2. oeg. = utreda, förklara, wisa ngt
i defj rätta beffaffenhet, lägga i dagen:
illustrare, explicare rem, rationem rei; quale
sit alqd (quidque), ostendere, aperire,
planum facere; för att närmare B. galten af
deSfa beskyllningar haec qualia sint, ista
crimina qualia sint, quo melius appareat -.
-lySanbe [e Belysning 1. -lysning: 1. ff.
Handling: illustratio; anföra ngt till fafenS b.
afferre alqd ad rem illustrandam,
pate-faciendam, quo res clarior fiat. - 2. ==»
IjuS 1. det fatt, hwarpå ljufet faller på en fak:
lux (maligna, larga fparfam, tik); lumen,
i ex. för en målning: tabulas bene pictas
in bono lumijie collocare, C.; B. på en
målning: lumina; luminis dispensatio,
dis-tributio.
Beldna: (begagna ff. hypote! för lan)
pig-nerare, oppignerare.
Belåten: contentus (utan stegringSformer
= fom nöjer fig med ngt; suis rebus; sorte
sua; parvo, paucis, Hor.); aequus (aequos
placatosque dimittere aliquos, C.); - i ste«
grad Betydelfe: mycket, färdeleS b. laetus
(vic-toria, eventu); 6. med fig sjelf elatus; ö.
min vultus hilaris, laetus et erectus,
laetus et alacer; blifwa b. satiari alqa re,
expleri animo; probare (placere) fe ne«
danför; wara b. cpntentum esse; (satis est,
sufficit alqd alicui: mihi utrumvis satis
est jag är B. med fjroi^etdera fom |elst);
aequo animo ferre alqd; nihil amplius
desiderare 1. requirere; acquiescere in re
= finna fig v. med, tillfredsftäld af ngt (nulla
est reipublicae forma, in qua acquiescam,
C.); jag är B. med fwaret 1. förklaringen
ac-cipio (non aspernor) responsum,
satis-factionem; probare (non improbare L
re-prehendere) = godkänna, stänka fitt bifall
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
