- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
279-280

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Danaarf ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Danaarf: hereditas vacua l. caduca;
caducum (i. e. ejus bona, qui sine
heredibus decessit); d. tillfaller kronan h. caduca
aerario cedit.

Danande, Daning = Bildning, se detta
ord och Dana.

Dank, m.: cereus; candela (strictior).

Dank i uttrycket slå dank: cessare;
torpere; otium ignaviā consumere; nihil
agere.

Danneman: eg. = dugande, hederwärd
man: vir fortis (i bet. kraftig), probus,
frugi, honestus; i wår tids språkbruk blott om
landtmän: bonus agricola l. colonus,
paterfamilias (jfr majores nostri ita laudare
solebant - bonum agricolam, bonum
colonum d. w. s. den, om hwilken de wille yttra
sig berömmande, nämnde de en god agricola
l. colonus, Cato; C. pro S. Roscio
Amerino § 47 ff.). -qwinna: bona, honesta
materfamilias, colona.

Dans: saltatio (dansande, solodans, wanl.
om mimisk, lättfärdig dans - lasciva,
indecora - multarum deliciarum comes
ultima, C. pro Mur. § 13; dock äfwen om dans
i allm. Qu. I. 11. § 18); motus (d. ss.
konststycke, om scenisk, mimisk d., C. de Off. I. §
130; L. VII. 2; Hor. III. 6. 21); chorea
(kordans wid fester; äfwen ringdans,
sällskapsdans: nec dulces amores sperne, puer,
neque tu chorēas, Hor.; jfr chorĕa, Tib.
I. 3. 58 ff.); tripudium, saltatus om
religiös festdans, sådan som Saliorum och
fratrum Arvalium; swänga om i (mimisk) d.
orbem saltatorium versare, C.

Dansa: saltare (jfr Dans, saltatio),
moveri, motus dare (L.; allt i synn. om
mimiske dansar; moveri om kordans: festis
matrona moveri jussa diebus, Hor. A. P.
232); ludere (om dans i korus - Hor. II.
12. 19; Tib. I. 3. 64); choris ferre pedem,
chorēas plaudere pedibus, pede alterno
terram quatere; ter pulsare, pellere
terram (Hor., Vg.); tripudiare (om religiös
dans); lära att d. discere saltare; kunna d.
scire s.; saltandi peritum esse; d. efter
musik ad cantum, ad modos fidicinis,
tibicinis o. d.; d. i takt ad numerum
saltare; - d. på lina per funem extentum ire
(Hor.); d. efter ngns pipa ad alicujus
nutum (voluntatem, arbitrium) se
convertere, (fingere, accommodare totum,
praesto esse); d. på rosor in rosa vivere;
deliciis affluere, circumfluere; - bordet d-r =
skakas, darrar quatitur, tremit; rutorna
d-de ut excutiebantur. -ande, partic.: en
d. skara chorus; chorus saltantium,
ludentium. -ande, n.: saltatio (se Dans). -are:
saltator. -erska: saltatrix, saltatricula.

Dansgille: conventus hominum
saltantium. -mästare: palaestricus,
(palaestricorum nomen est iis, a quibus gestus
motusque formantur et cet., Qu. I. 11. § 16);
saltandi magister. -plan, -plats: area.
-skola: ludus saltatorius. -steg: motus
palaestricus. -wän: saltandi cupidus.

Darra: tremere; (pavere, horrere,
bäfwa, skälfwa, rysa); börja d. contremiscere,
exhorrescere; jorden d-r terra tremit,
movetur; d. af köld tremere (sapiens, si
algebis, tremes, C.), horrere; (af fruktan)
för ngt tremere, horrere alqd; d. på
handen, på målet o. d. manu, voce, toto
corpore, omnibus artubus tremere; darrande:
tremens, tremebundus, tremulus.

Darrhändt: tremulis manibus (homo),
minus firmis manibus, -händthet: tremor
manuum. -ning: tremor (horror, pavor
rysning, skälfwa, bäfwan). -ål: *gymnotus
electricus.

Dart: pugio.

Dask: (synon. smäll, ris) plagae
(leviores); verbera; få d. plagas accipere.

Daska: (palmā) pulsare; ferulā caedere
(risa).

Dat = bragd, bedrift: facinus, res gesta
(förekommer blott i pluralis och i
sammansättningar: hjeltedat o. d.).

Datera: diem ascribere in literis, in
epistola (C.); romarne plägade i slutet af sina
bref ascribere, när brefwet war lemnadt åt
brefbudet (data tabellario), och från hwilket
ställe, uttryckt med blotta abl. (wid stads- l.
önamn) l. ab, ex med abl., ss. dare
epistolam die alqo ex loco; t. ex. brefwet är
dateradt Cyprus, Crommyuacris den 13 Juni
(in epistola ascriptum est) data Idibus
Juniis Cypro, a Crommyuacride, C. Epist.
ad Div. XII. 13 i slutet; wanligen är wid
tids- och ortsbestämningen data ej tillsatt,
t. ex. XVII. Kal. Apr. Cordubā; III. Nonas
Maji, ex castris, Dertonā, ibdm X. 31;
XI. 10.

Datera sig: = förskrifwa sig från en tid
ductum esse a tempore alqo.

Datering: 1. i abstr. men.: ascriptio diei
(et loci, unde data est epistola). — 2.
konkret = den gjorda påteckningen af tid och ort:
ascriptus dies (et locus).

Dativus l. Dativ: casus dandi l.
dativus; casus tertius.

Dato se Datum.

Datt i uttrycket ditt och datt = det och
detta: tala om ditt och d. de variis rebus
loqui; dicenda tacenda loqui.

Datum, plur. Data; i sing. säges äfwen
med preposition Dato (abl. af datum; i
italienskan har ordet sin latinske form data; se
Datera): 1. eg.: dies ascriptus in epistola
l. in literis; tillsätta d. ascribere diem (et
locum, unde data est epistola); afskicka ett
bref utan d. diem non ascribere, sine diei
nota (l. ascriptione) epistolam dare; bref
af nyare, färskt d. literae post data;
recens l. nuper datae; af gammalt, äldre d.
literae dudum, ante datae, antiquiores;
hwad d. har brefwet? quo die data est?
— 2. i allm. = den innewarande dagen: till
dato ad hunc diem; hwilket d. är det l.
hafwa wi i dag qui dies est l. numeratur hodie?

Datum, i synn. plur. Data = loci,
signa, argumenta, facta; res, personae,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free