Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dymedels ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ungefärlig likhet): talis; ejus generis;
ejusdem generis; ejusmodi; similis (liknande -
i hwilket fall dy icke återgifwes; ett substantiv
måste i detta fall alltid wara utsatt wid
dylik; ordet kan stundom helt utelemnas): ett
d-t låtsande är mera beslägtadt med
fåfängan än med frikostigheten talis simulatio
vanitati est conjunctior quam liberalitati
(C. de Off. I. § 44; ejusmodi res credo
Panaetium persecuturum fuisse, nisi aliqui
casus ejus consilium peremisset, ibdm III.
§ 33; superioris generis hujusmodi
exempla sunt: omniane officia perfecta sint -
et quae sunt generis ejusdem - och d-a
frågor, ibdm I. § 7); similis casus me
offendit (ett d-t öde träffade mig); jag har
trenne landtgods, men min bror fyra d-a mihi
sunt tria, fratri autem quattuor praedia.
Dymedels (= medels det - jfr Dylik -,
derigenom): ea re; eo.
Dymling: paxillus.
Dyna: pulvinus; torus; culcita.
Dynasti: genus regium; stirps, domus
regia. -stisk: pro stirpe regia susceptus
(i d-t intresse); regius.
Dynga: fimus; stercus.
Dyngbår: feretrum stercorarium. -grep:
furca stercoraria. -hög: sterquilinium;
fimetum.
Dyngig: stercorosus; lutulentus;
limosus.
Dyngkärra: vehiculum stercorarium
(quo evehitur stercus); crates stercoraria
(om en flätad wagnskorg). -lass: vehes
stercoris. -pöl: sentina. -skofwel: pala
stercoraria. -stad: fovea stercoraria.
Dyning: agitatio, jactatio maris,
fluctuum (ante l. post tempestatem); d-r efter
stormar sedata tempestate residua
quaedam fluctuum (animi) agitatio; der
märktes ännu d-r efter stormen sentiebatur
tamen alqa post tempestatem agitatio
maris; d-na hafwa upphört jam non agitatur
mare, jam resederunt fluctus, undae,
(animus).
Dynstock: tignum ceteris pro pulvino l.
fundamento suppositum.
Dynt: (parasit i swin) cysticerus.
Dyr: 1. i yttre mening: som kostar mycket,
kräfwer stora kostnader: a. faktiskt dyr, som
dyrt betales l. betalts, som hålles dyr: carus
(merx; pisces; mots. vilis); wara (ngn) d.
carum esse; magno (alicui) stare,
constare, vēnire; hålla ngt d-t magno,
(pluris) vendere alqd (C. de Off. III. § 51);
magnum pretium rei statuere, ponere;
huru d-t är brödet quanti constat panis?;
här är allting, har allting blifwit d-t hic
sunt immensa, multum aucta, accensa
rerum pretia; här är d-t att lefwa hic
magno vivitur, magno constant omnia, quae
ad victum cultumque pertinent; ett dyrt
nöje magno parata voluptas; nöjet blef
honom dyrt magno detrimento empta est,
constitit voluptas. — b. = dyrbar, som i
sig eger stort penningwärde (mots. facilis,
parabilis lättköpt): pretiosus (p. equus,
servolus vilis). — c. = kostsam: ett dyrt
lefnadssätt vita sumptuosa; ett dyrt hus
domus sumptuosa l. ubi magnae
impensae, magni sumptus fiunt. — d. dyr tid
l. ort i. e. då l. der förnödenheterna äro dyra:
här är dyr tid annona cara (gravis, arta)
est; under dyr tid in magna annonae
caritate (gravitate, difficultate). — e. om
personer = som håller sina waror l. tjenster
dyra: pretiosus (Pt.), qui merci l. operae
magnum statuit pretium; (i sammanhang)
avidus (venditor); difficilis; mots. facilis.
— 2. i inre mening: a. = kär, dyrbar (för
ngns hjerta): carus (dilectus; dulcis
amicus); dyr person carum caput; dyre broder
frater animo meo carissime (Sa.). — b.
wigtig, mycket wärd (wanligare dyrbar):
antiquus, magnus, rarus; - här äro goda råd
dyra nunc praesenti animo et consilio
opus est! hic bono consilio nihil antiquius
est; nunc in decernendi ratione (de Off.
I. § 80; prudentia) sita sunt omnia. — c.
om ed, löfte = helig, högtidlig (jfr Bedyra):
sanctus (jusjurandum, fides); religiosus
(jusjurandum); magnus (jusjurandum);
swärja en dyr ed sancte jurare, affirmare.
Dyrbar: 1. i yttre mening: pretiosus =
magni pretii (vestis, equus, villa; jfr Dyr,
Kostbar); - sumptuosus (= kostsam, t. ex.
coena; wanligare säges i denna mening dyr).
— 2. i inre mening = kär, wigtig: carus;
magnus, bonus, praestans; allt, som är
d-t för mitt hjerta, är der illic est,
quidquid animo meo carum est; friheten är
menniskans d-ste rättighet libertate homini
nihil majus, antiquius est; äran är ett folks
d-ste arf optima hereditas a majoribus
traditur omnique patrimonio praestantior
gloria virtutis rerumque gestarum (C. de
Off. I. § 121); kämpa för mensklighetens d-ste
intressen pugnare pro summis generis
humani bonis (commodis; pro iis, quae inter
homines summa putantur l. ducuntur).
-barhet: 1. i abstr. mening: caritas
(Dyrbar 2). — 2. i konkret mening mest i plur.
= i yttre mening dyrbara saker: res
pretiosae, -issimae; ornamenta; alla sina d-r
quidquid habebat auri et gemmarum -.
-bart: pretiose; sumptuose (kostsamt).
Dyrd: gammaldags = högt wärde;
betydenhet: momentum, pondus, dignitas.
Dyrhet: 1. caritas, magnum pretium
rei; för tidernas d. propter annonae
caritatem; propter immensa rerum utilium,
necessariarum pretia. — 2. en säljares d.:
aviditas; genom sin d. afhåller han köpare
nimiis pretiis (statuendis) emptores
deterret.
Dyrk: uncinus (quo revellitur janua),
uncus.
I. Dyrka: d. upp en dörr: januam
revellere, recludere uncino.
II. Dyrka: 1. d., d. upp = göra dyr,
uppstegra priset på ngt genom att betala l. bjuda
mycket pretium rei, pretia rerum augere,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
