- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
353-354

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Eftertrycklig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

verborum augere, facere, ut multum
valeant; ord utan e. verba frigida, languida,
sine nervis; uttala utan e. verba abjicere,
extenuare, summittere; hans röst, föredrag
antog ett wisst e. intendebatur vox,
commovebatur actio (C. de Or. III. 102 ff.);
hans röst har förlorat sitt e. vis vocis
consumpta, exhausta est. — 2. e. af en bok:
libri impressi repetitio, adulteratio.
-trycklig: gravis, vehemens (plaga, C. Tusc. II.
§ 56); severus (imperium, objurgatio);
acer. -tryckligen, -tryckligt: graviter
(monere, praecipere, imperare); vehementer,
acriter (accusare, reprehendere); magna
contentione (vocis, orationis); contente.

Efterträda: succedere alicui; subire
alicui; succedere in locum alicujus; sequi
alqm, (in praetura) consequi alqm (C.);
e. på tronen äfwen: mortuo alqo regnare,
regnum, imperium adipisci, capessere,
rerum potiri; excipere (aflösa, Cs.) alqm;
wälja till att e. legere, qui succedat.
-trädare: successor; ngns e. på tronen, i
embetet alicujus in regno, in magistratu
successor, qui alqm insecutus est; ngns
blifwande e. qui alicui, in locum alicujus
successurus est; han har ej öfwerträffats af
sina e. hunc nemo eorum, qui secuti sunt,
regum aequavit; utnämna till ngns e.
sufficere alicui, in locum alicujus creare;
wälja till sin e. successorem legere,
deligere.

Eftertänkande: (att tänka efter):
cogitatio (jfr Eftersinnande). -tänklig: (som
förtjenar eftertanke, omtanke, wäcker farhåga):
consideratione, cautione dignus; non
negligendus; gravis; dubius. -tänksam: (syn.
betänksam): 1. för tillfället: deliberabundus;
in cogitatione defixus; han började blifwa
e. acrius ad rem attendere, attentius de
re cogitare coepit; e. min vultus
intentus, gravis (cogitationem, attentionem
animi significans). — 2. (sällan) till
karakteren: consideratus, circumspectus,
(gravis).

Efterwerld: posteri; posteritas;
(postera aetas i motsats till sua, Hor.); secula
futura (C.); lefwa för e-n posteritati
servire (C. Tusc. I. § 35); e-n skall döma mera
opartiskt posterorum verius judicium erit
(C.); han får ett stort namn hos e-n
magnum ejus apud p-os nomen erit;
förwärfwa sig anspråk på e-ns tacksamhet gratiam
posteritatis, de posteris bene mereri;
lefwa i e-ns minne famā et
commemoratione posterorum immortalem fieri (ejus
memoriam excipient omnes anni
consequentes, C.); trösta sig med e-ns dom för
samtidens orättwisa famā (et laude)
posteritatis aequalium iniquitatem consolari.

Efterwärkar: dolores post partum.

Ega, v.: 1. ngt: i allm. habere, så wäl
om yttre egendom [i denna mening = wara
egare - dominum - af en sak, under det
tenere och possidere blott = innehafwa, med
nyttjande rätt besitta; rem habere = e. ngt,
e. ngn förmögenhet (Philippus negavit esse
in civitate duo milia hominum, qui rem
haberent, C.); e. intet egere; nihil habere],
som ock om inre egendom (habere
facultatem efficiendi, a natura adjumenta rerum
gerendarum; satis eloquentiae o. d.);
andra uttryckssätt äro: esse med genitiv och
dativ om inre och yttre egendom: est tibi res
(förmögenhet), est lingua fidesque (Hor.);
inesse in alqo (om egenskaper - inest in eo
magna fiducia han eger stor sjelftillit); esse
med genit. och abl. qvalitatis (magni
ingenii esse e. godt hufwud; magna esse
eloquentia e. stor wältalighet; magnarum
virium esse e. stora kroppskrafter); e.
öfwerflöd på ngt abundare alqa re; han eger stort
förtroende, stort anseende magna ei fides
est, habetur; magna floret auctoritate;
e. stort mod magno animo esse; e. (stort)
sjelfförtroende sibi fidere, praefidentem
esse; allt hwad jag eger omnia mea
(mecum porto); quidquid meum est l. in me
est. — 2. (wanl. blott i officiel stil) ega att
= dels wara befogad, hafwa lof att (licet,
jus est alicui), dels böra, wara pligtig att
(debere) (öfwersättes ofta i motswarande
latinska uttryck i absoluta satser med
konjunktiv: konsulerne ega att tillse, att ej det
allmänna lider ngt afbräck videant consules,
ne quid detrimenti capiat res publica);
den som eger att anställa käromål cujus
petitio est; embetsmännen ege, ega att
föredraga ärenden inför folket magistratibus jus
esto, est cum populo agendi; öfwerheten
eger att till lifwet straffa missdådare regi in
cives potestas vitae necisque est (l. rex
potestatem vitae necisque in cives habet).
— 3. ega ngn ngt = wara ngn ngt skyldig:
debere alicui alqd.

Ega, f., blott i formerna ego (kas. obl.
sing.) och egor (pl.): 1. sing. = egendom:
gifwa ngn ngt till arf och ego proprium
alicui tradere alqd; befinna sig i ngns ego
esse in potestate alicujus; teneri ab alqo,
possideri ab alqo. — 2. plur. = ngns mark,
marker: ager (Pompeji, Arpinatium);
fundus (hominis); rus, rura alicujus.

Egande: egande, e. rätt mancipium
(vitaque mancipio nulli datur, omnibus
usui, Lucr.); proprietas, Jct.

Egare: dominus (domus, navis,
pecuniae); possessor (innehafware, besittare);
förre e-n qui fuit dominus rei, cujus olim
fuit res; blifwande e. cujus res futura est,
erit. -inna: domina; (possestrix).

Egen: 1. = som tillhör (det talande,
handlande, egande) subjektet (och icke en annan;
mots. alienus): a. egen öfwersättes i denna
mening i allm. med pronomina possessiva
meus, tuus, suus, noster, vester, wanligen
ställda före substantivet, eller med ipsius,
ipsorum eller eftertryckligast med meus ipsius,
tuus ipsius, suus ipsius l. ipsorum, noster
ipsorum, vester ipsorum: wara på e. grund
in suo regno esse; uppoffra sin e.
beqwämlighet suam commoditatem spernere,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free