- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
383-384

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Ensidighet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

subactio; ett e-t studium nudum quoddam
unius doctrinae studium; wara e. i sina
studier uno opere eandem incudem tundere,
unius operis hominem esse (C. de Or. II.
162. 40); han war en e. jurist unum jus
civile didicerat (neque ullum genus
doctrinae attigerat l. attingebat; non satis
instructus erat ceterarum artium
varietate); ett e-t framhållande af ngns fel
vitiorum, omissis virtutibus, commemoratio
(in omni re iniqua est, C.); e. beundran
för ngn nimia, caeca, inepta admiratio
alicujus. — 2. negativt uttryckt med afs. på
det hela, hwari blott en sida l. del afses:
mancus, imperfectus, debilis (eg. ofullständig);
e. åsigt (l. bestämning för det goda): eorum
omnium, multa praetermittentium, dum
eligunt alqd, quod sequantur, quasi curta
sententia est, C. de Fin. IV. § 36;
angustus, minutus (småsinnad, småaktig);
iniquus, non satis integer (= partisk, wrång):
teori utan praxis blir alltid ngt e-t cognitio
manca sit, si nulla actio rerum
consequatur (C.); hans bildning war i många fall
e. in l. ex multis partibus doctrinae
claudicabat (jfr 1); ett e-t omdöme (hwari ej
sker alla sidor rätt) judicium iniquum;
judicium angustum (som inskränker sig inom
en för trång synwidd); det ena utan det
andra är alltid ngt e-t utraque res sine
altera debilis est. -dighet: uttryckes medels
omskrifning af adjektivet ensidig (se detta),
t. ex.: han öfwertygade oss om e-n af wåra
studier, af wår bildning, af wårt omdöme
satis docuit, nos ita in una re (parte)
versari, ut ceteras (alteram) plus justo
negligeremus (quod fieri sine utriusque
detrimento non posset), parum nos
honestarum artium varietate instructos esse,
inique et angustius a nobis esse
judicatum; all e. i studier är skadlig nullum est
genus artium, quod avulsum a ceteris
per se ipsum constare possit (C. de Or.
III. § 20); förfara, yttra sig, döma med e. se
Ensidigt. -digt (jfr Ensidig): ex una parte
(t. ex. perfectus, acutus); egna sig e. åt en
sak in una re separatim, in uno opere
versari, (in una arte quasi tabernaculum
vitae suae collocare, unam sibi partem
seponere, in qua elaboret (C. de Or. III. §
77. 132); e. öfwa sin talfärdighet vocem
modo et vires exercere suas et linguae
celeritatem incitare (C. de Or. I. § 149);
e. framhålla felen hos en sak vitia
commemorare, (virtutes non videre l. omittere);
betrakta saken e. unam (tantum) rei
partem intueri, videre; bedöma saken e.
inique, anguste (parum integre, leviter) de
re judicare; e. beundra ngn caeca quadam
admiratione hominis captum esse; e. sluta
sig till Epikurus unum Epicurum in omni
re sequi l. aemulari; unice deditum esse
alicui.

Ensitsig: e. wagn unius vectoris (capax),
qui unum capit vectorem.

Enskild: 1. i allm.: a. = en för sig, skild
från andra: i allm.: singuli (= enskilda l.
hwarje enskild, i mots. till universi, omnes:
beneficia quae ad singulos, quae ad
universos spectant l. pertinent, C. de Off.
II. § 65. 72; e-e lärde funnos, folket i det
hela war obildadt singuli (passim)
inveniebantur docti, universus populus rudis
erat; i uttrycklig motsats till ett ord af
allmän l. kollektiv betydelse kan äfwen singuli
utelemnas t. ex. et civibus (e-e borgare) et
reipublicae salutaris, C. l. c.); privi (ett
sällsynt synonym till singuli: in p-os
homines leges irrogare); singularis
(bonorum ordines nullos novi: singulares (e-e,
enstaka) sunt boni viri, C.; ne singulari
quidem homini via patebat, Cs.);
separatus, secretus (hafwa e-t rum separatum
cubiculum (se b) habitare; hafwa e-t
samtal med ngn separatim, secrete adire alqm,
agere cum alqo, admitti ad alqm); enskild
= enstaka, en här och der, uttryckes äfwen
adverbialt med passim l. med sparsus, rarus:
e-e wandrare sågos der passim l. rari
cernebantur viatores; i motsats till det hela:
pars, partes (in partibus haerere, rem
universam complecti non posse); en,
någon, ingen e., i motsats till många unus
aliquis, nemo unus (quum premeretur
inops multitudo ab iis, qui majores opes
habebant, ad unum alqm confugiebant,
C. de Off. II. § 41; nemo de nobis unus
excellat: si quis exstiterit, alio in loco
et apud alios sit, C. Tusc. V. § 105;
nemo unus tanta habuit ornamenta dicendi;
jfr C. de Or. II. § 122). — b. = som tillhör
en särskild: singularis (a privata ac
singulari controversia se ad universi
generis vim explicandam conferre, C. de Or.
III. § 120); proprius, suus, ipsorum,
ipsius i motsats till communis (timor
incutitur aut ex ipsorum periculis aut ex
communibus; interior est ille proprius, sed
hic quoque communis ad eandem
similitudinem est perducendus, C. de Or. II.
§ 209); för min e-e del - equidem [nihil
repugno; mihi (ipse) nihil posco]. — 2.
enskild i motsats till samhället, till offentliga
ting, förhållanden, personer: privatus (mots.
publicus, C. de Off. I. § 4; res privata e.
egendom l. angelägenhet; vita privata, i
motsats till det offentliga lifwet; causa privata
civilmål i mots. till brottmål; privatus
enskild person i mots. till civitas (= civis),
till magistratus l. princeps; ss. e. person
war han ett mönster af dygd in vita privata
l. domestica omnium sanctissimus fuit;
domesticus (res d-ae = husliga, privata,
mots. forenses = samma persons yttre
angelägenheter, C. de Off. l. c.; jfr vitia
domestica, C. Tusc. I. § 72); otiosus (esse
otiosum, ibdm § 33 = lefwa såsom
privatman, i mots. till deras lif, qui gerunt l.
regunt rempublicam); på e. wäg privatim.
-skildhet: = detalj, enskildt ting, enskilde
punkter l. omständigheter: singula; res
singulae; pars, partes (i mots. till res

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free