Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fals ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pallescere; marcescere, flaccescere; f-de
kinder genae pallidae, flaccidae.
Fals: (= ränna, weckformig del af ngt):
canalis; stria; sinus.
Falsa: complicare; replicare.
Falsk: 1. = bedräglig, sweksam, swekfull,
opålitlig; falsus, fallax (homo, spes);
mendax (lögnaktig); perfidus (trolös);
fraudulentus (swekfull); subdolus (bakslug);
infidus (otrogen); - vanus (opålitlig); varius
(oberäknelig); levis (utan karakter); f-t spel
fraus; malae artes; dolus malus. — 2. =
inbillad, grundlös: vanus, inanis (gaudium,
spes). — 3. = låtsad, hycklad, föregifwen:
simulatus (lacrimae; amicitia, pietas);
alienus: under f-t namn alieno nomine;
subditus, suppositus, suppositicius, insitivus
= understucken, ss. literae, testamentum;
den f-e Gracchus, den f-e Demetrius Gr.,
Dem. ille insitivus, suppositicius; qui se
Gracchum, Demetrium esse mentitur,
simulat. — 4. = förfalskad, eftergjord: falsus
(testamentum); adulterinus (clavis,
numus, signum, margarita); vitiatus
(senatus consultum). — 5. = osann,
sanningslös, diktad, ogrundad: falsus (crimen,
nuntius, sententia, suspicio, testimonium);
fictus, commenticius (deus); mendacii
plenus; vanus, inanis; f. ed perjurium. — 6.
= icke riktig, icke den rätte l. af rätta slaget,
sådan den bör wara: pravus, perversus
(pudor, verecundia f. blygsel, blygsamhet);
corruptus; fucatus (sminkad - f. nitor,
ornatus grannlåt); f. ton, sång vocula falsa,
cantus absonus, absurdus; f. beräkning ratio
prava, vitiosa; räkningen är f. ratio non
constat; taga ett f-t steg errare, labi; f. smak
pravum, corruptum judicium.
Falskeligen: falso.
Falskhet: 1. = bedräglighet, opålitlighet:
vanitas, perfidia, levitas; fallacia; fraus;
malae artes; det finnes blott f. hos honom
ex fallacia et perfidia totus factus est;
lyckans f. känn videsne, quanta sit
fortunae varietas; hoppets f. spei vanitas;
utan f. sine fraude; en menniska utan f.
homo simplex, sincerus. — 2. =
sanningslöshet: vanitas; f-n häraf inses lätt hoc
quam falsum sit, facile apparet. — 3. =
oriktighet, förwändhet: pravitas,
perversitas, vitium.
Falskt: 1. = bedrägligt: perfide;
fallaciter (agere); handla f. mot ngn fallere alqm;
fraudem facere alicui, fraude tractare
alqm; (falsum esse alicui), perfidum esse
in alqm; swärja f. (perjurare), pejerare.
— 2. = falskeligen, osant, oriktigt: falso
(putare), perperam; vitiose; prave (p.
pudens af falsk blygsel). — 3. = orätt:
sjunga f. absurde, absone canere. — 4. slå f.
(wanligen med negation) = utan att träffa
rätt, utan kraft, fart: incerto ictu; sine
ictu; ignave.
Falsning: complicatio.
Familj: 1. = makar och barn, som bilda
ett hushåll (andre medlemmar af huset kunna
räknas till familjen, men äro icke hennes
naturlige medlemmar): domus (uttrycker eg. det
widsträcktare begreppet hus, hushåll, men
måste dock äfwen anwändas om familjen ss.
samhälle, t. ex. f. och stat domus et civitas, C.
de Am. § 23; principes sint patria et
parentes, proximi liberi totaque domus,
quae spectat in nos solos neque aliud
potest habere perfugium, de Off. I. § 58);
familia, i uttrycken pater, mater familias
f-ns fader l. familjefader o. s. w.;
noggrannast uttryckes begreppet familj med vir cum
uxore l. conjuge et liberis (t. ex.
Tarquinius exactus est cum conjuge et omni
liberorum stirpe, L.); äfwen uttryckes
någons f. med pron. poss., t. ex. fuit hoc
luctuosum suis (för hans familj), acerbum
patriae (C. de Or. III. § 8); den kungliga f-n
reges, regia (domus), L. I. 59. 5; 39. 4;
medlemmar af samma f., af f-n domestici
(invidia regni etiam inter domesticos
omnia infida atque infesta facit, L. I. 42. 2);
bilda f. (bygga hjonelag) uxorem (domum
suam deducere), ducere; bilda l. lefwa ss.
en f. domum (et victum quotidianum)
communem habere; hafwa en talrik f. magnam
domum (quattuor filios, quinque filias,
tantam domum - Appius regebat et
caecus et senex, C. de Sen. § 37), multos
liberos habere; f-n ökas alicui nascuntur
liberi, liberis augetur aliquis; wara i sin
f. inter suos, cum suis esse; lefwa i skötet
af sin f. esse domi suae cum uxore, cum
liberis, C. de Off. III. § 99; in umbra l.
secessu vitae domesticae versari; umgås
i ngns f. domum alicujus ventitare; höra
till f-n domus partem esse. — 2. = slägt:
familia, stirps, gens (hwilka ord stundom
skiljas så, att familia och stirps utmärka
särskilde - med olika cognomina betecknade -
grenar af gens, t. ex. Lentulorum, Sullarum,
Scipionum familiae af gens Cornelia):
gammal, berömd, förnäm f. vetus, illustris,
amplissima f.; wara af god, förnäm f. bono,
nobili genere natum l. ortum esse;
generosum esse.
Familjeangelägenhet: 1. som rörer huset:
res domestica, familiaris. — 2. som rörer
slägten: res gentilicia. -band: vinculum,
quo inter se continentur l. colligantur
domestici, conjuges et liberi; societas
propinquorum. -fader: pater familias. -fel:
vitium hereditarium, gentilicium, gentis
proprium. -gods: praedium paternum,
avitum, familiae commune, gentis
hereditarium. -krets: circulus (familiarium,
quivis paterfamilias ex circulo alqo, C.).
-lif: vita domestica; (vita interior et
familiaris, Su.); ett sedligt f. sancta domus;
vitae domesticae sanctitas, integritas;
lefwa ett angenämt f. domi suae l. cum suis
jucunde vivere; han trifwes ej i f-t non
delectatur vita domestica; (non ille foris
solum et in oculis civium magnus, sed
intus et domi, C. de Sen.). -medlem:
unus e domesticis (l. familiaribus, Pt.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
