Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Finnas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
videtur (visum est) alicui facere alqd; som
du f-r för godt ut videtur; jag skall komma,
när jag så f-r för godt quando visum erit
(tempus esse), veniam; gudarne funno för
godt att störta Asiens makt och Priami folk
res Asiae Priamique evertere gentem
immeritam visum superis (Vg. Aen. III. 1).
Finnas: esse, reperiri, inveniri; exstare
(f. synlig, tillgänglig); det f-s månge, som tro
multi sunt, qui putent; f. qwar på ett ställe
manere; f. qwar = återstå, wara öfrig
superesse; reliquum, relictum esse;
superstitem esse (f. qwar i lifwet); f. inne intus
esse; nondum exiisse, venisse; f. ute
(extra domos, urbem) foris esse, in agris
esse.
Finna sig: 1. absolut: f. sig, weta att f. sig
(ej wara rådlös, f. råd, ej låta förbrylla sig):
rem expedire (et consilium ex tempore
capere, C. de Off. II. § 33); invenire, quid
dicat, faciat (viam consilii invenire); non
perturbari, praesenti animo uti = behålla
fattningen; animum l. se recipere = återfå,
återwinna fattningen efter bestörtning,
öfwerraskning: han fann sig strax och swarade: ille
haudquaquam perturbatus respondit; han
fann sig snart och swarade: mox recepto ex
pavore animo (L.; mente recepta, Hor.)
respondit. — 2. f. sig: a. på ett ställe (syn.
till trifwas, oftast l. alltid med negation l. i
fråga): facile, libenter esse, haud invitum
esse alicubi; icke kunna f. sig någorstädes
invitum esse, commorari alqo loco,
odisse locum. — b. wid ngt, i ngt: ferre;
aequo animo, patienter, humane, modice,
molliter (C. de Sen. § 5) ferre; f. sig, weta
att f. sig i sitt öde, i omständigheterna
fortunam, sortem suam, id, quod fert
fortuna, modice ferre; parere necessitati;
temporibus servire; han kunde ej f. sig i
sin förändrade ställning, wid furstens lynne,
wid att wara ensam o. d. commutatum
vitae statum, mores regis (de Off. I. § 69),
solitudinem ferre non poterat; han kunde
ej f. sig i att wara föremål för wanwördnad
se despici aegre, moleste ferebat. — c.
med adverbial bestämning wäl, illa o. d.: i
allm.: bene, male se habere; f. sig
kroppsligen wäl, mindre wäl bene valere l. ensamt
valere; non satis bene valere; huru f-r du
dig? quomodo vales?; satisne salvae?; f.
sig wäl = trifwas, wara nöjd: delectari
alqa re, alqo loco; facile, libenter esse
alicubi; placet alicui locus, res; f. sig illa
i ngt, wid ngt aegre ferre alqd (se a och
b). — d. med predikativ: esse, sibi videri,
se putare o. d.: f. sig belåten contentum
esse alqa re; probare alqd; alqd placet,
probatur alicui; f. sig ensam, öfwergifwen
solum, desertum sibi videri; f. sig
förolämpad violatum, offensum, laesum,
injuriā affectum sibi videri, se putare
(semper existimare alqd ab altero esse
violatum, C. de Am. § 66); f. sig sårad offendi
alqa re; han fann sig befogad att klandra
suo jure sibi videbatur reprehendere.
Finnande: inventio; ifwer för sanningens
f. studium veri inveniendi; stå till f-es
posse inveniri, reperiri.
Finne: varus.
Fint, adv.: 1. = tunnt, smått, nätt:
tenuiter, subtiliter; - minutim, minutatim
(contundere f. sönderstöta, -hacka); tenere,
graciliter; lepide; f. bildade lemmar
membra gracilia, tenera. — 2. tala f.:
tenuiter, exiliter, gracili voce. — 3. = glatt,
mjukt (sirligt): lēviter; molliter; nitide;
f. klädd nitida veste indutus. — 4. = med
fint (skarpt) omdöme, med fin smak: i allm.
subtiliter; - eleganter (= med ren smak);
sagaciter (med säkert omdöme); callide,
versute (= slugt, fiffigt); argute, facete, scite,
commode (= sinnrikt, träffande: argute -
dictum = fint anmärkt); sollerter, sollerti
manu, opere = konstfärdigt. — 5. med
afseende på lefnadswett och bildning: polite,
urbane, eleganter, lepide; f. bildad
politissimus, eruditissimus; skämta f. urbane
jocari. — 6. = godmodigt, ädelt, wänligt:
molliter, humane, leniter; verecunde; han
log så f., så godt humane et molliter
arridebat.
Fint, m.: 1. fäktareterm = låtsadt anfall,
låtsad stöt: (ficta), simulata petitio; det war
blott en f. för att dölja den egentliga
afsigten simulabat, se hunc petere, ut, quid
ageret, occultum haberet. — 2. i allm. =
list, knep: simulatio; artificium (C. de Or.
I. § 74); ars; captio; fraus; callide
inventum, callidum consilium; det war blott en
f. tota res simulatione ficta erat.
Fintlig: ad inveniendum acutus;
callidus; sollers; ingeniosus (ad
excogitandum); en f. plan consilium callidum; ett
f-t påhitt callide inventum; f. i swar ad
respondendum celer, promptus,
ingeniosus; ett f-t swar callide, acute responsum
(jfr Fyndig). -lighet: celeritas ingenii;
acumen; calliditas; sollertia; animus
praesens. -ligt: callide; acute; sollerter;
ingeniose.
Fintrådig: subtilis; filo subtiliori.
Finurlig: (hwardagsuttryck): scitulus;
bellulus, callidus.
Fiol, m.: (instrument): (ungef.) lyra,
barbitos; spela en sämre f. male rem gerere;
betala f-na sumptus praebere; luere (alqd
sumptu, damno suo).
Fiol, f.: (blomma): viola. -färgad:
violaceus.
Fiolstråke: plectrum; radius. -sträng:
chorda (lyrae).
Fiolsäng: violarium.
I. Fira: = hala, släppa ned (sjöterm):
remittere, demittere.
II. Fira: 1. = högtidlighålla en dag, begå
en fest, begå minnet af ngt: celebrare (diem,
festum, memoriam); agere (festum diem,
solennia); prosequi (diem, N.); f.
gudstjenst sacra facere, obire; rem divinam
facere; f. gästabud, bröllop, begrafning
convivium, nuptias, funus celebrare, funus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
