- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
447-448

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Flerdubbel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Flerdubbel: multiplex. -dubbla:
multiplicare.

Flere, -a: 1. i jemförelse med ngt bestämdt,
eller = flere än en: plures (plures discent,
quemadmodum haec fiant, quam
quemadmodum his resistatur;
praetermittendae defensionis plures solent esse
causae; in amicitia unus fit e pluribus, C.);
de blifwa f. eorum numerus augetur; jag
har sett honom f. gånger än dig illum
saepius vidi, quam te. — 2. i fråga om
återstod: reliqui; (jam): det finnes ej flere nulli
jam restant. — 3. = månge, ganska månge,
åtskillige: complures, multi, nonnulli,
aliquot: natura nulla est, quae non habeat
in suo genere complures res inter se
dissimiles, C.; f. af hans wänner hafwa bedt
honom derom multi (ejus) amici hoc ab eo
petiverunt; wid f. tillfällen multis
temporibus, saepe, nonnunquam; på f. ställen
aliquot l. multis locis; f. gånger större
multis partibus major.

Flerstädes: multis locis; multifariam.
-tal: 1. = pluralitet, större delen af ett
antal: major pars l. numerus; plures; f-t
godkände hans åsigt majori parti l. pluribus
placuit ejus sententia. — 2. = pluralis,
flertalsform: numerus pluralis l. ensamt
pluralis; plurativum (Gell.). -årig:
perennis; multorum annorum (t. ex. morbus
f. sjukdom).

Fleste, -a: plurimi (tillsammans med gen.
part. l. longe, multo; longe plurimi de
allra fleste); plerique (de f. af dem plerique
eorum; de f. af soldaterne plerique milites
l. mera sällan militum); - wid jemförelse
mellan twå antal: plures, major pars (wäljas
med de f. rösterna pluribus suffragiis
designari consulem; få de f. rösterna plura
puncta ferre).

Flicka, f.: puella; - liten f. puella infans
(sub nutrice puella velut si luderet
infans -, Hor.); wuxen f. (adulta, matura)
virgo; wacker f. pulchra, formosa virgo;
hon är ej f. mera nupta est; virgo esse
desiit, mulier facta est (C.); tjensteflicka
ancilla, famula; ngns f. = ngns älskade
puella alicujus (passer, deliciae meae
puellae, Catl.; äfwen blott mea, tua, sua min
flicka o. s. w.); amica (ej om ärbara
qwinnor); på f-rs wis more puellarum;
puellariter.

Flicka, v.: sarcire; f. ihop (hopflicka)
consarcinare, resarcire; f. in - inserere,
interponere, intertexere (narrationi
versus); jfr Inflicka; f. till assuere (inceptis
gravibus pannum purpureum, Hor.).

Flickebarn: puella, puellula; pupula.

Flickjägare: amator. -skola: ludus
puellaris l. -larum. -stump: pupa, pupula.

Flickwerk: sartago (se Lappwerk).

Flik: lacinia (vestis); fatta, hålla ngn fast
wid en f. af hans klädning l-ā
apprehendere, tenere, detinere alqm; f. af lefwer
l. lunga fibra.

Flin: risus.

Flina: ringi; risum edere; risum tenere
non posse.

Flinga: assula, fragmen, frustum; snö-
l. isflinga frustum glaciei; (floccus nivis,
eg. snöflocka).

Flink: promptus, expeditus, agilis,
celer; (strenuus sträfsam, driftig; alacer
hurtig, wid friskt mod); en f. gosse puer
promptus, expeditus; f. expedition expedita
negotii administratio, expeditum negotium.

Flinkhet: celeritas, strenuitas.

Flinkt: prompte, celeriter; f. till werket
age vero!; noli cessare!; arbetet går f.
undan summa celeritate (alacritate) res
geritur; fervet opus.

Flint: 1. vertex (capitis); summum
caput (jfr Flintskallig). — 2. frons (panna),
os; slå ngn midt i f-n frontem, os alicujus
caedere, verberare.

Flinta: silex; slå gnistor ur f-n silici
excudere scintillam; ignem elicere conflictu
lapidum; hård som f. se Flinthård.

Flintartad, -hård: siliceus; hans hjerta
är flinthårdt ferreus est; e silice natus
est; stat illi in corde silex; f. lärdom
spinosa doctrina.

Flintskallig: recalvus; (qui est) vertice
l. capite calvo; calvus.

Flintsten: silex.

Flisa, f.: assula, fragmen.

Flisa, v.: secare.

Flisa sig: assulatim, in assulas,
lamellas findi.

Flissa: immoderate, profuse ridere;
cachinnari.

Flit: 1. studium (syn. ifwer, nit -
assiduum, pertinax); industria (drift,
werksamhet); - labor, opera (arbete, arbetsamhet);
assiduitas, sedulitas (trägenhet); contentio
(ansträngning); - cura, diligentia, attentio,
accuratio (synon. med sorgfällighet,
omsorgsfullhet); anwända all f. på ngt omne
studium omnemque operam in rem conferre,
adhibere, in re ponere, collocare,
consumere; ansträngd f. acre studium; summus,
contentus labor; göra sin f., icke spara ngn
f. labori suo, operae non parcere; omnia
sedulo facere; göra sin f. för att operam
dare, summo studio et labore niti,
contendere, ut - (nihil praetermittere, quin -);
finna ngns gåfwor underhaltiga, men erkänna
hans f. ingenium alicujus contemnere,
studium et laboris assiduitatem (l. curam et
diligentiam) laudare; med stor, mycken, all
f. magno l. summo studio, studiose;
intento l. assiduo labore; summā curā et
diligentiā. — 2. med flit = med uppsåt,
afsigt: deditā operā; de l. ex industria;
consulto, cogitato; med f. tillfogad orätt
cogitata injuria; han har gjort detta med f.
(äfwen =) prudens, haud imprudens fecit.

Flitig: studiosus (ifrig); industrius,
navus (driftig); laboriosus, operosus,
sedulus, assiduus (arbetsam, sträfsam, trägen);
impiger (oförtruten); diligens, accuratus
(ordentlig, omsorgsfull); creber (som ofta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free