Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fruktbärande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II. § 88). -bärande: 1. eg.: fructuosus
(ager quamvis fertilis sine cultura
fructuosus esse non potest, C.); frugifer; f.
träd arbor fructifera, pomifera. — 2. oeg.:
fructuosus (vita eorum, qui se
reipublicae dederunt, f-ior est aliis, quam
philosophorum, C.); frugifer (omnis
philosophiae pars f-a est, C.); f. kapital numi in
fenore positi; göra sina kunskaper f. för
samhället ad communem (civium)
utilitatem scientiam et cognitionem conferre.
-gömme: capsula. -handlare: pomarius.
-handlerska: pomaria. -hylsa: folliculus.
-kammare: cella fructuaria. -lös: inutilis,
vanus, inanis (labor); infructuosus; frustra
susceptus, irritus; wara f. frustra esse,
susceptum esse; irritum esse; ad irritum
cadere; perire. -löshet: vanitas; han
öfwertygade sig om f-n af sina bemödanden
operam a se frustra insumptam esse,
periisse laborem (suum) intellexit; preces
irritas esse sensit. -löst: inutiliter;
frustra. -rik: fructuosus; pomis abundans.
-sam: 1. fecundus. — 2. = hafwande:
praegnans; gravida (gravis; plena om djur).
-samhet: 1. fecunditas. — 2. graviditas.
-skida: siliqua. -tid: autumnus; tempestas
pomis percipiendis apta. -träd: pomus;
arbor pomifera. -trädgård: pomarium.
-år: annus pomorum ubertate insignis.
Fruntimmer: mulier, femina; ungt f.
virgo, puella; sämre f. turpis femina;
meretrix.
Fruntimmerskarl: amasio. -klädning:
vestis, vestitus muliebris. -sko: calceus
muliebris.
Frusa: prorumpere.
Frusen: 1. = stelnad af köld, frost:
gelatus, congelatus; glaciatus; rigidus; wara
f. gelatum esse; rigere glacie. — 2. =
genomkyld, som känner sig genomträngd af köld:
alsius; frigore affectus. — 3. = ömtålig
för köld: alsiosus; impatiens frigoris;
mollis ad frigora. -enhet: mollitia ad frigus.
Frusta: naribus proflare vehementius.
Frustuga: muliebre conclave;
gynaeconītis.
Fryntlig (= wänlig och gladlynt): comis
(erga alqm c-m et humanum esse; c. et
affabilis; c. et urbanus Lucilius); hilaris
(C. de Off. I. § 108); f. uppsyn, ton
vultus, vox comis, hilaris. -lighet: comitas;
hilaritas (C. l. c.). -ligt: comiter
(respondere, appellare, accipere).
Frysa: 1. = känna köld, plågas af köld:
algere (multa tulit fecitque puer,
sudavit et alsit, Hor.); horrere (i frossa);
algore l. frigore uri, vexari; f. ihjäl algore
confici, interire, exanimari; (algu perire,
Pt.). — 2. = isas, stelna af köld: gelare,
gelascere, congelare l. gelari, congelari;
glaciari, conglaciari l. conglaciare; gelu
stringi, astringi, rigescere, obrigescere;
frigore durescere (humor, C.); det f-r
gelat, gelu est; f. af, bort frigore aduri,
exuri; f. fast congelatum adhaerescere;
glacie haerere; f. igen gelu l. glacie claudi,
occludi; f. ihop congelari; f. in glacie
claudi, detineri alqo loco; f. till = frysa
igen.
Frysa af sig: frigoris vi amittere, gelu
adustum habere (få).
Fryspunkt: punctum glaciale, linea
glacialis (på en skala); ea vis frigoris, qua
congeletur aqua.
Fråga, v.: 1. f. ngn efter l. om ngt:
quaerere, requirere, exquirere alqd ab, de,
ex alqo (företrädeswis = f. efter ngt,
begära upplysning om ngt); rogare,
(wanligare) interrogare alqm alqd l. de alqa re
(företrädeswis = f., spörja om ngt, särskildt
för att pröfwa den tillfrågade); percontari
(utspörja) alqd de, ex, ab alqo (ngn gång
alqm); sciscitari (scitari) alqd ab alqo. —
2. f. efter ngt l. ngn (med tonwigt på
verbet): requirere, quaerere (pretium,
hominem); ubi sit aliquis, requirere; alqm
conventum velle. — 3. f. efter ngn l. ngt
(med tonwigt på efter, wanligen blott i
nekande och frågande uttryck): nihil curare l.
morari alqm l. alqd; alqd negligere;
contemnere (t. ex. alicujus minas); alqd non
desiderare, non appetere (honores,
imperia); non magnopere laborare l.
sollicitum esse de alqa re; non moveri, non
duci re; att ej f. efter menniskors omdöme
är bewis på lättsinne negligere, quid de
se quisque sentiat, dissoluti est (C.); jag
f-r ej efter hans wänskap illius amicitiam
nihil curo, non moror; amicus sit meus
an inimicus, mea nihil interest; icke f.
efter sitt embete, sin hushållning in munere
gerendo, in re familiari tuenda
negligentem esse; det f-r jag föga efter hoc mea
parum refert; han f-r ej efter att wara fri
liber esse non curat (C.); han f-r ej efter
penningar, ej efter lön pecunia, mercede
ille non ducitur, non movetur. — 4. f.
ngn om råd: consulere alqm; in consilium
adhibere alqm. — 5. f. sig: a. f. sig för:
quaerendo praetemptare, sibi cavere;
exquirere, requirere ab (hos) ngn, quid sit
faciendum. — b. f. sig till råds hos ngn:
consulere alqm; alicujus consilium,
sententiam expetere, exquirere, sciscitari.
Fråga, f.: quaestio, interrogatio,
rogatio (quaestiuncula, interrogatiuncula) =
spörsmål; dubitatio (= owisshet om ngt);
res, causa = ämne, hwarom fråga är, som
skall utredas l. bringas till afgörande; swår,
wigtig f. quaestio magna, difficilis; res ad
explicandum, expediendum difficilis;
wetenskaplig, filosofisk f. subtilis quaestio; ea,
quae sunt in philosophia, quae
quaeruntur in l. de philosophia; allmän, abstrakt
f. infinita quaestio l. dubitatio (C. de Or.
II. § 65. 78); praktisk, politisk f. causa, res
civilis (ibdm); göra ngn en f. quaerere ab
alqo alqd; sätta en f. på ngn, förelägga ngn
en f. interrogare alqm alqd l. de alqa re;
ponere alicui alqd in percontando (C. de
Or. II. cap. 1); uppställa en f. ponere,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
