Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Galér ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intelligere sibi videatur l. dementis est
omnia sibi videri intelligere; g-n häraf
kan lätt inses hoc quam sit insanum
(quantum habeat insaniae), facile apparet;
stilla g. levis insania. — 2. i plur. i
konkret mening = wansinnigt l. narraktigt prat,
galna streck l. upptåg: nugae; ineptiae;
deliramenta; prata g-r ineptire; hitta på, ställa
till g-r nugari.
Galér: navis actuaria. -slaf: ad remum
damnatus; remex captivus.
Galet: 1. absurde, perverse,
praepostere (= orimligt, förwändt, bakwändt). —
2. vitiose, prave, perperam, falso
(= orätt, oriktigt, t. ex. ratiocinari,
interpretari beräkna, tolka g.); galet! erras, peccas,
apage! — 3. = illa, olyckligt, mot
förwäntan: male; praeter spem, praeter
exspectationem; parum ex sententia; det gick g.
för honom male rem gessit, praeter
opinionem res cessit, non satis ex
sententia rei eventus processit; det har gått g.
med hans affärer ejus rationes turbatae
sunt, res (spes) fracta est.
Galgbacke: locus supplicii.
Galge: (ungf.) furca; robur (Ussings
Fortolkning til ”Madvig, Poetarum latinorum
carmina selecta”, p. 25); (crux = stocken,
under det patibulum är det lösa
twärträdet, på hwilket delinqventens armar äro
utspända och som upphänges på crux;
tillsammans bilda de korset, Becker Marquardt, V.
p. 193); hängas i g. de robore praecipitari,
erecto robore suffigi; (in crucem tolli).
Galgfågel: (= som hänger, dinglar i galge)
patibulo dispessus; (crucisalus), crux
(wanlig hotelse l. skällsord till slafwar hos Pt.).
Gall: (om ko = ofruktsam) sterilis.
Galle och Galla: fel (= gallblåsa l. galla
i blåsan); bilis; utösa sin g. på ngn virus
acerbitatis evomere in alqm; g-n sjuder
på ngn bilis inaestuat praecordiis
alicujus, bilis redundat alicui.
Gallblåsa: fel.
Galler: cancelli (pl. = skrank); clathri
l. clathra (pl.); transenna (sing.); försedd
med g. clathratus; cancellatus. -formig:
cancellatus. -fönster: fenestra clathrata
(Pt.), reticulata (Varr.).
Galleri: (eg. = cancellata ambulatio l.
porticus); porticus (= kolonnad l.
pelargång); ambulatio (= porticus med afs. på
dess bruk ss. promenadplats); g. på teater
ambulatio summa (superior cavea); g. för
målningar pinacotheca.
Gallerport: porta clathrata, cancellata.
-werk: opus cancellatum l. reticulatum;
cancelli.
Gallfeber: febris biliosa. -kolik:
tormina biliaria (pl.).
Gallra: excernere, secernere; (eg. =
cancellis separare; jfr Utgallra).
Gallsjuk: bile suffusa laborans.
Gallskrik: vociferatio. -skrika: vociferari;
declamare.
Gallsprängd: bile suffusus.
Galläpple: galla.
Galnas: lascivire, (proterve) ludere;
(nimia) laetitiā, lasciviā gestire, efferri;
(desipere); nugari, ineptire; in ludum, in
licentiam effundi. -ning: 1. wansinnig
menniska: homo amens, insanus, fatuus (fåne),
furiosus (rasande, bindgalen); delirus
(tokig); mente captus. — 2. hyperboliskt wanl.
= öfwerdådig, obetänksam menniska: homo
temerarius, stolidus, insanus; han är den
störste g. jag sett nihil illo vidi insanius.
Galon: fimbria. -nerad: fimbriatus.
Galopp: citatus equi cursus; - i g. (rida,
sätta åstad) equo citato, admisso (vehi,
ferri; volitare). -pera: om ryttaren = rida
i g.; om hästen: tolutim currere; g-nde
lungsot tabes pulmonum praeceps l.
praecipitans.
Galosch: gallica (Rich, Dictionnaire des
Antiquités).
Galpa: latrare; baubari.
Galt: majalis (castratus).
Gam: vultur.
Gammal: I. om lefwande warelser med
afseende på deras naturliga lefnadsålder: 1.
absolut, i motsats till ung, = ålderstigen:
senex, anus, senior (= g. man, g. qwinna);
grandis (major, maximus) natu, magno
natu (aliquis), aetate provectus, gravis
annis l. aetate (likaledes blott om personer);
vetulus (equus; filia ”öfwerblifwen”);
annosus (poet.); aetate (l. senio) confectus
(homo, equus); de g-e senes; majores natu
(de g-e bör man ära majores natu revereri
decet); en g. narr senex delirus (C.); en
g. förälskad narr senex amator, (vetus
puer); blifwa g. = hinna till ålderdomen ad
senectutem pervenire; senectutem
adipisci (senectutem ut adipiscantur optant
omnes, omnes accusant adeptam, C. de
Sen. § 4); senem fieri (speramus,
volumus certe senes fieri, ibdm § 6); blifwa
g. = åldras senescere, consenescere; han
blifwer ej g. non perveniet ad senectutem;
non vivet l. victurus est diu; han har
blifwit mycket g. på de sista åren his proximis
annis multum consenuit; på g-e dagar in
senectute (C. de Sen. § 3; de Am. § 4.
7); wårda ngn, wara ngns stöd på hans g-e
dagar alicujus senectutem tueri, alicujus
senectuti subsidio esse; g. till sinnet,
själen animo senex (C.). — 2. relativt = stadd
i en wiss lefnadsålder: natus (t. ex. tres
annos = tre år g.); äldre = major natu; ett
år g. anniculus; twå, tre, fyra år g. bimus,
trimus, quadrimus; fem år g. quinquennis,
quinque annos natus, quinque annorum;
lika g. aequalis alicui l. alicujus; wara lika
g. med ngn aequalem esse alicui; ejusdem
aetatis esse; han är g. nog satis adulta l.
matura aetate est; han är ej g. nog
nondum satis adolevit aetas, (nondum satis
aetate provectus est); han är ej g. nog till
att blifwa konsul nondum habet satis
annorum, ut consul fieri possit, nondum
aetate consulari est; jag är för g. till att leka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
