- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
739-740

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gunstbenägen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sibi conciliare; gratiam inire apud alqm;
gratiam inire, colligere ab alqo (ex alqa
re); in favorem, in gratiam alicujus
venire; gratiam parĕre alqa re; studia
hominum assequi, excitare; stå i g. hos ngn
esse in magna gratia, multum valere
gratiā, gratiosum esse apud alqm; florere
gratiā alicujus; stå i g. hos folket populo,
multitudini gratum, acceptum esse; njuta
lyckans g. fortunam fautricem habere,
fortuna secunda uti, (prospero flatu
fortunae uti); hysa g. för ngn favere alicui,
studiosum esse alicujus; benevolentiā
complecti, amplecti alqm; wisa ngn g. favere
alicui; beneficium (gratiam) praestare
alicui; tribuere alicui alqd (ad eum
juvandum et ornandum); hafwa ngns g. att tacka
för ngt alicui (alicujus gratiae l.
benevolentiae) acceptum referre alqd; alicujus
gratiā, beneficio consecutum, assecutum
esse alqd; bewilja ngn ngt såsom en g.
beneficii loco tribuere alicui alqd; behålla
ngns g., behålla sig i ngns g. gratiam
alicujus, hominum benevolentiam l. studia
retinere, tenere. -benägen: benevolus; ad
benevolentiam propensus. -bewisning:
beneficium.

Gunstig: 1. om personer = bewågen:
aequus, benevolus. — 2. om saker = gynsam:
secundus (tempus); opportunus. -igt: wara
g. stämd mot ngn voluntate propendēre,
propensum esse in alqm; favere alicui;
cupere alicui.

Gunstling: homo carus alicui, gratiosus
alicui l. apud alqm; cui favet aliquis, qui
gratiā multum valet apud alqm;
familiaris alicujus (ngns förtrogne); deliciae
alicujus; wara folkets g. multitudini carum
acceptumque esse; huru stor g. han war
hos folket, wisade sorgen wid hans begrafning
quam populo carus fuerit, funeris
maerore indicatum est; wara kejsarens g. apud
principem plurimum valere gratiā
(intimum, continuum principi esse, T.); in
deliciis principis esse; lyckans g. fortunae
filius (Hor.); Tiberius lät afrätta sin
mångårige g. Tiberius, quem multos annos
carissimum et proximum habuerat l. quem
gratia sua ornaverat et extulerat, eum
occidi jussit; lyckan störtade sin forne g.
fortuna, quem paulo ante extulerat, eum
demergere est conata; krypande g. adulator;
lyckan gör sine g-r blinde fortuna, quos
amplexa est, caecos efficit (C.).

Guppa: nutare; jactari.

Gurgla: gargarizare (-issare). -ling:
gargarizatio, -atus.

Gurka: cucŭmis.

Gurkmeja: *curcuma longa. -säng:
cucumerum pulvinus.

Guvernant: educatrix.

Guvernör: (i en provins) praeses,
praefectus; - (en ynglings) custos; moderator.

Gyckel: jocus; facetiae; cavillatio (skiljes
ss. genus facetiarum in omni sermone
aequabiliter fusum från dicacitas = genus
facetiarum peracutum et breve i. e. qwicka,
bitande infall, C. de Or. II. § 218);
förtroligt, godmodigt, oskyldigt g. familiaris, lenta,
sine acerbitate cavillatio; oförsynt g.
proterva cavillatio; lättsinnigt g. profusa,
lasciva cavillatio; drifwa g. med ngn l. ngt se
Gyckla; wara föremål för ngns g. ludi ab
alqo, ludibrio esse alicui; slå bort med g.
joco et facetiis avertere animum ab alqa
re, elevare, dissolvere alqd (C. de Or. II.
§ 236, 237). -bild: vana species; ludibrium.
-makare: cavillator; - nugator; scurra;
jocator.

Gyckla: jocari; cavillari; ludere: a. g.
med ngn: facete ludere, illudere alqm
(Sophistae a Socrate lusi sunt, C.);
ludificari alqm (= gäckas med); agitare,
exagitare alqm (drifwa med, förlöjliga ngn);
ludibrio habere alqm; jocose, per jocum
irridere alqm. — b. g. med ngt: jocari in
alqa re; exagitare alqd. — c. g. fram:
praestigiis excitare, ostendere alicui alqd.
-are: scurra; mimus. -eri se Gyckel.

Gyllene: aureus.

Gyllenåder: haemorrhois.

Gymnasist: gymnasii (scholae
superioris) alumnus. -sium: 1. i antik mening:
gymnasium (i. e. park med anstalter för
kroppsöfningar). — 2. i nyare mening:
superior schola (gymnasium); jfr Skola.

Gymnast: palaestricus; (aliptes). -stik:
corporis exercitatio l. exercitationes
(utendum est e-bus modicis, C.); palaestra
(palaestra uti, palaestrae operam dare).
-stisk: palaestricus (motus p-ci g-a
rörelser, C.).

Gynna: favere (i sinne och handling);
studere, cupere (wilja wäl, önska framgång åt
ngn) alicui; adesse alicui; juvare,
adjuvare alqm (i handling g.); g. ngns
sträfwande efter, anspråk på tronen
alicui imperium appetenti, affectanti favere, adesse;
lyckan g-de honom fortuna (fautrice)
secunda, prospera utebatur; eder resa g-des
af wackert wäder secunda, egregia,
commoda tempestate in proficiscendo
utebamini, proficiscebamini; g. ngns ansökan,
befordran petenti favere, suffragari; ad
honores perducere alqm; allt g-r hans plan
omnia ei ad rem bene gerendam adsunt,
prospere cedunt. -ande se Gynsam. -are:
1. eg.: fautor; ngns (förnäme) g. patronus
(rex, Hor.) alicujus. — 2. på skämt, ungf.
= skälm (nebulo): sådan g., det war mig en
g. o hominem ridiculum, improbum.

Gynsam: aequus, benignus (om
personer; wanligare gunstig); secundus,
opportunus, laetus, commodus; g. wind, wäderlek
secundus ventus, s-a tempestas; g-t
tillfälle tempus opportunum; occasio; lyckan
war honom g. fortunā secundā usus est,
fortuna ei favit; g-t swar, g-a underrättelser
laetum (optatum) responsum, laeti
nuntii; hysa g-a tankar om ngn bene sentire,
existimare de alqo. -samt: wara g. stämd
mot ngn benevolum, aequum esse alicui.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free