Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gårdsdräng ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pristinus dies; g-ns samtal sermo hesternus,
pristinus (C. de Or. I. § 29).
Gårdsdräng: villicus. -fogde: villicus;
procurator villae. -hund: canis
domesticus, villaticus. -rum: cohors, cors. -tomt:
area.
Gårdward: custos domus l. villae;
(canis domesticus).
Gårkök: popina.
Gås: anser; särskildt: anser femina (i
mots. till anser mas gåskarl); tam g. anser
domesticus, cicur; af gås, gås- anserinus;
om en menniska: homo fatuus, stupidus;
det är som att slå watten på g-n (istam)
operam perdas; nihilo magis proficias, quam
si laves Aethiopem; hoc est ludere
operam, nugas agere; (agas asellum et cet.,
C. de Or. II. § 258). -hus: anserarium.
-karl: anser mas l. masculus. -unge:
pullus anserinus.
Gåta: 1. eg.: aenigma (ex pluribus
continuatis translationibus fiunt ea, quae
dicuntur aenigmata, C. de Or. III. § 166,
167); griphus (Gell. I. 2. 4); gissa g-r
aenigmata solvere; griphum dissolvere,
explicare. — 2. oeg. = gåtlikt tal, obegriplig
sak: aenigma (juris, Juv.); ambages;
(circuitio, amfractus, C. de Div. II. § 127);
res obscura: tala i g-r per ambages
significare (portendere) alqd; det är mig en
g. non possum intelligere, non intelligo;
naturens, lifwets g-r naturae obscuritas;
res ab ipsa natura (obscuritate) involutae.
Gåtlik: ambiguus; obscurus; implicatus;
perplexus.
Gäck: 1. i allm.: homo ineptus, stultus,
stolidus (jfr Narr). — 2. särskildt: a.
drifwa g. med ngn l. ngt: (närmast i ord)
ludere, illudere, exagitare, ludibrio habere,
irridere, deridere alqm l. alqd; drifwa g.
med ngns feghet ignaviam alicujus
exagitare, irridere; drifwa g. med det heliga res
divinas, sacra irridere, protervo joco
exagitare; (särskildt) i handling drifwa g. med
ludos facere alicui (alqm); ludificari
(omne nomen latinum, L.). — b. slå gäcken
lös: ludo et joco se dare; sibi indulgere.
Gäcka = (gäckande) undgå; swika (ngns
wäntan o. d.): eludere (minas alicujus);
(Gud låter icke g. sig poenam Dei nemo
eludit l. effugit); fallere (spem,
exspectationem alicujus); frustrari (alqm).
Gäckas: g. med ngn (utmanande,
trotsande, undwikande): eludere (quamdiu nos
etiam furor iste eludet?, C. in Cat. I. 1);
ludificari alqm; g. med lagen legum
poenam eludere.
Gäckeri: ludus; ludibrium; ludificatio;
irrisio; exagitatio; wara utsatt för ngns g.
ludibrio esse alicui, haberi ab alqo; ludi,
illudi ab alqo; ludibrio laedi ab alqo; en
sådan tröst - blir ett g. till slut istud
solatium ludus, ludibrium est.
Gädda: lupus; esox lucius.
Gäl: branchia.
Gäld: aes alienum; jfr för öfrigt Skuld.
Gälda: solvere, exsolvere.
Gäldbunden: obaeratus; aere alieno
obligatus, obstrictus (familia, g-t bo).
Gäldenär: debitor; is qui debet, is unde
petitur; säker g. bonum nomen; försumlig
g. lentum nomen; bedräglig g. fraudator
creditorum.
Gäll, adj.: canorus, argutus (vox);
acutus, acer (clamor, sonus).
Gäll, n. se Prestgäll.
I. Gälla, v. tr.: castrare; exsecare.
II. Gälla, v. intr.: I. absolut: 1. =
hafwa kraft, giltighet: valere (lex; vacatio,
causa); ratum esse; (observari); lagar som
ännu g. leges, quae etiamnunc valent,
quibus etiamnunc utuntur; upphöra att g.
valere desinere, non jam in usu esse;
abolitum, intermissum esse; den ursäkten g-r
icke, bör ej få g. ista excusatio non
accipitur, non est accipienda (C. de Am. §
40); låta ngt g. ratum habere alqd;
probare, comprobare alqd; moveri, duci re
alqa (t. ex. precibus, deprecatione alicujus
moveri - låta ngns förbön g.); här g-r
intet broderskap, intet anseende till personen hic
amicitiae, hominum ratio nulla habetur;
hic neque gratiae nec simultati locus
ullus est. — 2. = wara sant, riktigt: verum
esse, recte dici. — II. med bestämningar:
1. g. mycket l. litet: a. om penningar l.
waror: valere (sestertius valet duo asses et
semissem l. pro duobus assibus et
semisse); constare, stare (hwad g-r säden?
quanti constat frumenti modius? XX
sestertiis); emi, vēnire (köpas l. säljas) magno,
pluris, quinis assibus o. d.; säden g-r
ingenting annona pretium non habet. —
b. om sakliga l. personliga subjekt i allm.:
valere (multum, plus, plurimum apud
alqm; - plus apud me valet antiquorum
auctoritas, C.); om personer äfwen multum
valere l. posse gratiā l. auctoritate (sua);
magnam habere auctoritatem, magna
florere auctoritate; gratiosum esse; in alqo
numero esse; icke g. (betyda) ngt nihil
valere l. posse; in nullo numero, nullius
momenti esse; han g-r i mina ögon lika
mycket som alla tillsammans ille mihi instar
omnium est. — 2. gälla för l. såsom =
anses för, såsom: haberi esse alqd, alqo loco,
pro alqo; videri alqm esse; kungsord g-r
för lag verba regis pro lege habentur
(observantur); g. för wis sapientem haberi,
sapientem numerari, in numerum
sapientium referri; det g-r för skamligt att
öfwergifwa fanan signum deserere turpe l.
flagitium habetur; g. lika perinde haberi.
— 3. gälla om ngn l. ngt: (valere), verum
esse, recte dici de alqo l. alqa re;
pertinere, transferri posse (licere) ad, in alqm;
hwad som g-r om det hela, g-r ock om de
enskilde quod de universo genere, id de
singulis verum est; detta är af Ennius sagdt
med afseende på en sak, men det g-r om många
hoc ab Ennio positum in una re
transferri in multas potest (C. de Off. I. § 51);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
