Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Herskare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stater); praeesse (civitati; populo); sål.: i
Persien h-de då Xerxes in Perside tunc
regnabat Xerxes l. Persarum imperium
tenebat Xerxes; i Rom h-de Tiberius Romae
imperabat Tiberius (om Roms imperatorer
ej regnare); romarne h-de öfwer många folk
Romani multas gentes imperio suo
tenebant l. complectebantur; det h-nde folket
populus praepotens, praevalens; h. med
mildhet, stränghet crudeliter regnare,
imperare; Narcissus h-de i Claudii hof in aula
Claudii Narcissi summa potentia erat,
Narcissus plurimum poterat,
dominabatur, omnia agebat ferebatque. — 2. med
sakligt subjekt: dominari (absolut = wara
förherskande); vigere (v-bat in ea domo
patrius mos et disciplina, C.); ofta blott =
finnas, wara o. dyl.: en djup, allmän tystnad,
fruktan o. d. h-de summum erat silentium,
summus erat omnium timor; de i wår tid
h-nde felen vitia, quibus nostra maxime
laborat aetas. -are: rex (konung);
imperator (om Roms Augusti); princeps (o, qua
sol habitabiles illustrat oras, maxime
principum!, Hor.); dominus (sjelfherskare,
absolut herskare, med förhatlig bibetydelse ss.
egentligen = servorum dominus);
moderator. -arebud: imperium (regis,
imperatoris). -arestaf: sceptrum, scipio. -arinna:
regina; domina; mitt hjertas h. domina
mea, diva mea (Propertius, Catullus).
Hersklysten: dominandi, regnandi,
imperandi, imperii, potentiae cupidus,
avidus; superbus; impotens. -lystnad:
regnandi, dominandi, potentiae o. s. w.
cupiditas l. cupido; superbia; nimia
principatus cupiditas (C. de Off. I. § 64).
Hertig: *dux. -döme: *ducatus.
Hes: raucus; något h. subraucus; skrika
sig h. vocem obtundere in dicendo (C. de
Or. II. § 282); blifwa h. irraucescere. -het:
ravis; raucedo.
Hest: rauce.
Het: I. eg.: calidus (warm, mer l. mindre
h.); fervens, fervidus (sjudande, kokhet);
aestuosus, aestuans (eg. jäsande, kokande);
ardens, flagrans (brinnande); candens
(glödande); igneus (eg. af eld); - hett watten
aqua calida, fervens; h. luft āer calidus,
fervidus; h. wäderlek, h. dag, årstid o. d.
tempestas calida, dies calidus, fervens,
fervidissimus; anni tempus (hora, aestas)
calidum, fervidum; heta kinder flagrantes,
aestuantes (febri ardentes) genae; heta
tårar (ardentes), salsae lacrimae; wara h.
calere (aqua); ardere (furnus); aestuare
(homo febricitans); det är hett (i luften, i
rummet o. d.) (magnus, summus) calor est
(aestus magni sunt); (fervet āer, fervidus
dies est); det börjar blifwa hett incalescit
āer, dies; ingravescit aestus; hett blod
calidus sanguis; bränna h. (= kännas h.)
fervere, aestuare. — II. i oeg. men.: 1. om
personer och deras lynnen, lidelser: a. i allm.:
calidus (homo, ingenium); flagrans,
ardens (cupiditas, desiderium); acer,
vehemens (häftig, ifrig i allm.). — b. = böjd
för wrede: calidior; commotior;
iracundus; acriculus (C.); in iram praeceps,
pronus. — c. blifwa het (= wred, häftig):
exardescere, effervescere, accendi,
commoveri irā; stomachari (stomachus movetur
alicui, ira exardescit alicui). — d. het på
gröten: nimis cupidus; calidior,
ferventior. — e. blifwa het om öronen: aestuare
(a-re - inf. hist. - illi, qui dederant
pecuniam, C.); moveri, commoveri; (qui tibi
aestus, qui error, quae tenebrae erunt,
C. Div. in Caec. § 45). — 2. om saker:
a. utmärkande wärme, ifwer i en
werksamhet, ett förhållande: i början är det alltid
hett: initio omnia fervent negotia; det är
hett dem emellan flagrat amor, amicitia. —
b. = häftig, swår, om strid, smärta o. dyl.:
acer, vehemens, asper; en h. strid, dust
acris, aspera, atrox, vehemens pugna; h.
smärta dolor asper; h. förtwiflan summa
desperatio; göra det hett för ngn exercere,
agitare, vexare alqm; negotium,
molestias exhibere alicui.
Heta: 1. heta ngt = hafwa ett namn
(nomen proprium): appellari, vocari; oftare:
nomen est alicui (med namnet i dat., gen.
l. nom.; han h-r Marcus nomen illi Marco
(Marcus, Marci) est; hwad h-r du quod
tibi nomen est? (quis l. qui vocare, Pt.,
Ter.). — 2. hwad heter (= betyder) detta,
hwad skall detta h. quid hoc sibi vult? —
3. h. så l. så = betecknas med ett ord (nomen
appellativum l. annan pars orationis): dici,
appellari, vocari; ”det passande” heter på
grekiska πρέπον (decorum) Graece dicitur
πρέπον (C.); ”den absoluta pligten” kan på
latin h. rectum, den h-r på grekiska
κατόρθωμα perfectum officium rectum, opinor,
vocemus, quod Graeci κατόρθωμα - vocant
(C. de Off. I. § 8); huru h-r ineptus på
grekiska quomodo Graeci ineptum
appellant (C. de Or. II. § 18)? — 4. det heter,
att -: dicitur, fertur (i personel konstruktion,
t. ex. dicitur mortuus esse - det h-r, att
han är död); dicunt, ferunt, (loquuntur),
fama est med ack. och inf. (nunc fama,
minores Italiam dixisse ducis de nomine
gentem, Vg.); simulant (= man
föregifwer -); clamant (= man skriker; recte necne
- si dubitem, clament periisse pudorem,
Hor. Ep. II. 1. 80); det h-r i en skrift: est
(scriptum est, legitur) in libro, apud
(scriptorem) alqm (praeclare scriptum est
a Platone, C. de Off. I. § 22; est apud
Platonem, omnem Lacedaemoniorum
morem inflammatum esse cupiditate
vincendi, ibdm § 64; det h-r hos Hesiodus, att
man, om möjligt, skall i större mått
återgifwa det man fått - ea, quae - acceperis,
majore mensura, si modo possis, jubet
reddere Hesiodus, ibdm 48; det h-r i
lagen - lex jubet, vetat - t. ex. lex vetat
peregrinum murum ascendere -; lex
cavet, ut, ne -).
Hetblemma: papula, pustula.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
