Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Husman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
domum servat (domum servavit, lanam
fecit, Inscr.); qui domo sua, vita
domestica (et privata), re familiari delectatur
(de Off. I. § 69, 92); qui se suarum
rerum finibus tenet (ibdm). -het: vitae
domesticae amor.
Husman: colonus (inops c.); parvi
cultor agelli. -manskost: victus agrestis,
simplex, tenuis. -moder: materfamilias; hera
(i förhållande till slafwarne). -rad: vicus.
-rum: domus; hafwa fria h. gratis
habitare; lemna ngn h. domum praebere
alicui; domo excipere alqm. -röta: vitium
domus, parietum. -swala: hirundo urbica.
-tjuf: fur domesticus.
Hustru: uxor; conjux; taga sig h.
uxorem ducere; god, öm h. bona uxor; skicka
sin h. skiljebref uxori nuntium remittere.
Hustukt: domestica disciplina (C. de
Sen. § 37); sträng h. severa d.; hålla sträng
h. disciplinam severe exercere, regere;
(tenere auctoritatem in suos); severa
disciplina domesticos continere. -will:
domo carens, certa sede (lare certo) carens;
vagus; domo profugus; wara h. vagari
egentem; blifwa h. domo expelli.
-visitation: domus perquisitio, pervestigatio.
-wärd: aedium l. insulae dominus.
Hut: wet (nu) hut abi!; tace; homo es
impudens (de Or. II. § 276); du måtte
weta h. pudeat te! lära ngn att weta h. in
ordinem cogere, malo coercere alqm; icke
weta h. frontem perfricuisse; pudorem
omnem abjecisse (pudor periit, pudor
deseruit alqm); om det finnes ngn h. i dig si
pudor est - (Vg.), si quidem pudicus sis -
(Pt.).
Huta (åt ngn): increpare, increpitare
alqm; aspere coercere alqm.
Hutla: h. med ngn ludificari alqm,
ludibrio habere alqm.
Hutlös: impudens.
Hwad: 1. interrogativt: a. eg.: quid; h.
står på? quid est negoti?; h. nu? quid est?
(quid tibi vis, de Or. II. § 269); h. då?
quid tandem (ergo, igitur)?; h. (framför
en med förwåning framstäld fråga)? quid?
(quid? ego non cognosco vocem tuam?,
C. de Or. II. § 276); quid ais?; aisne
vero? — b. hwad för en, hwad för ett =
hwilken: qui, quae, quod; h. för ngt quid. —
c. ss. adjektiv brukas ofta hwad ensamt i st.
för andra genera: (qui, quae, quod): af h.
orsak, med h. rätt qua causa?; quo jure?;
h. lycka för mig o me felicem! — d. i
adverbialt bruk: h. hon är skön o puellam
pulchram! — 2. obestämdt relativ: quidquid;
quodcunque; h. det än må wara quidquid
(id) est l. erit -.
Hwadan: a. = hwarifrån: unde? — b.
= hwaraf i uttrycket: h. kommer det qui fit?
Hwal: balaena.
Hwalf: 1. = hwalfbåge, hwälfdt tak:
fornix [wäl beslägtadt med fornax, furnus och
egentl. = ugnshål, -hwalf (af fervere?); då
Cicero - de Or. III. § 162 - ogillar Ennii
metafor caeli ingentes fornices ss.
translatio quae nihil habeat similitudinis,
tänker han wäl på denna ursprungliga och simpla
betydelse af ordet, hwilket dock äfwen
anwändes t. ex. om en triumfbåges hwalf]; camera
(lapidibus juncta, Sa.), concameratio;
arcus; convexum (caeli); ett tempels h. (skepp)
testudo (Vg.; Vitr.); h. i en port Janus;
himlens h. caelum (jfr ofwan fornix);
spänna, bygga h. arcum tendere, fornicem -
struere; bröstets h. cavum (convexum)
pectus. — 2. = hwälfdt rum: fornix; camera;
underjordiskt h. hypogēum; crypta;
grafhwalf hypogeum; conditorium. -båge:
arcus, fornix (arcus fornicis). -gång:
camerata cryptoporticus.
Hwalfisk: balaena; cetus; orca.
Hwar, pronomen: 1. = hwar enda, en hwar
(alla): omnis, quilibet; quivis; nemo - non;
unus quisque; h. dag omni die; quotidie;
h. man omnis, omnes; det är i hwars mans
mun in omnium ore est; en h. kan icke bli
en genius ex quovis ligno non fit
Mercurius; h. och en wet wäl quis nesciat l.
ignoret?; blifwa för h. dag bättre in dies
meliorem fieri. — 2. = h. för sig,
hwardera, hwar särskild (- i distributivt
sammanhang, der predikatet icke på samma sätt l. med
samma objekt utsäges om de olika subjekt, som
med hwar betecknas): quisque; pro se
quisque; uterque (om twå); - singuli; gifwa h.
man sitt suum cuique tribuere; många
menniskor af hwarje stånd multi cujusque
ordinis homines (multi omnium ordinum
homines skulle gifwa den mening, att hela
antalet af menniskor wore stort och att alla
ordines wore - med stort eller litet antal
hwardera - deruti representerade); h-t års inkomst
reditus cujusque anni; hwars och ens eget
förhållande bestämmer hans lycka sui cuique
mores fingunt fortunam hominibus; de
fingo aftåga med ett klädesplagg h. cum
singulis vestimentis (singuli) dimissi sunt;
h. tredje tertius quisque; h. om annan (h.
om ann) in vicem; - på grund af den
distributiva (icke kollektiva) betydelsen hos quisque
måste detta ord ofta sättas i bisatsen af en
period, under det swenskans hwar, hwar
och en står i motswarande hufwudsats: h.
och en hatar den han fruktar quem sibi
quisque timet, quamquam est intactus, et
odit (defendat, quod quisque velit o. d.); -
de gingo h. åt sitt håll alii alio abiere. —
3. tillsammans med relativ, l. sjelft = hwar
och en som: quisquis; h. gång som quoties;
quotiescunque.
Hwar, partikel (= Hwarest): 1.
interrogativ: ubi; quo loco; h. i all werlden
ubinam (terrarum l. gentium)?; qua (h. fram).
— 2. relativ: ubi; qua h. fram; h. som helst
ubivis; h. helst, h. än ubicunque;
quacunque (incedebat h. han gick fram).
Hwar, konj. = om; i nu warande språket
blott i förbindelse med om i uttrycket hwar
om icke: sin minus; sin id non est (C. de
Or. II. § 186), o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
