Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hwarmed ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hwarmed: 1. = med hwilket, se Med. —
2. = i och med hwilka ord; i det han sade
detta: haec dicens l. postquam dixit. -om
= om hwilket, se Om. -omkring se Omkring.
-på: 1. i allm. = på hwilket (hwilken), se På.
— 2. särskildt i temporal betydelse, syftande
på hele föregående perioden: quo facto; haec
postquam dixit, facta sunt l. dyl.
Hwart, Hwarthän: quo; h. helst quoquo,
quocunque; h. som helst quolibet.
Hwartill: i allm. = till hwad, till
hwilket; h. tjenar det - quid attinet, quid
prodest?
Hwartut, Hwartåt: quorsus, quorsum.
Hwarunder = under hwilket, se Under.
-utöfwer = utöfwer hwilket: ultra quod;
(quo plus). -wid = wid hwilket, se Wid.
-öfwer se Öfwer.
Hwass: 1. eg.: acutus, acer (= skärande,
stickande); asper, hispidus (= ojemn,
skroflig, som en fil, ett ludet blad l. dyl.); h. köld
acre frigus. — 2. om ögonen: acutus,
acer (= skarp; oculus, visus); torvus, trux
(= bister); jfr Hwasst. — 3. om ngns ord
(syn. skarp): asper; acerbus; acer;
(verborum aculei); om person: asper (in
lacessendo, respondendo); dicax. -het: 1. eg.:
acumen (ferri); asperitas (limae). — 2. oeg.
(Hwass 2, 3): acies (oculorum); asperitas
(verborum).
Hwasst: 1. eg.: acute. — 2. oeg.: blicka h.:
acute, acutum cernere (se skarpt); torvum,
torvis oculis, trucibus oculis intueri alqm
(skicka ngn ett hwasst ögonkast); swara h.
aspere respondere.
Hwem: 1. interrog.: quis; h. då, h. wäl
quinam; quis tandem. — 2. obestämdt
relativ (hwem som): quisquis.
Hwete: triticum; far adoreum (spelt);
siligo (det finaste h.); hwete- i
sammansättningar: triticeus; adoreus; siligineus.
Hwi: cur; qui fit, ut -.
Hwila, f.: quies (så wäl i allm. som
särskildt = sömn; andra slag af h. ceterae
quietes, C.); requies; otium (ledighet); h. från
mödor, strider quies laborum; ljuflig h.
beata, grata quies; söka, taga sig h.
quaerere, capere quietem; requiescentem sibi
sumere otium; gå till h. (= till sängs) ad
quietem (C.), cubitum, dormitum ire,
concedere; se tradere quieti; njuta h. quiete
frui; skänka h. quietem afferre, dare
alicui; wara i h. (hwilande tillstånd) cessare,
quiescere; störa ngns h. quietem alicujus
turbare; icke finna h. nulla quiete recreari;
non posse quiescere; komma till h.
acquiescere, requiescere.
Hwila, v. intr.: I. om lefwande subjekt och
deras lemmar m. m.: 1. absolut: quiescere;
efter arbete h. requiescere; requiem, otium
sibi sumere; låta ngn h. quietem dare,
concedere alicui. — 2. h. på, mot ngt:
inniti alqa re (manus mensā); incumbere
alicui rei (humero alicujus); hans blick h-de
på, han lät sin blick h. på oculus defixus
erat, oculos defixit in rem l. rei (Libycis
defixit lumina regnis, Vg.); oeg.: h. på sina
lagrar re bene gesta (a pulcherrimis
muneribus, de Off. III. § 2), rebus
splendide gestis requiescere, quiete frui. —
3. h. ut: requiescere; satis quiescere. —
4. h. från ngt: a re, ex re requiescere. —
II. om döda menniskor: h. i grafwen situm,
positum esse, jacere (hic situs est, hic
jacet - här h-r); quiescere; h. ljuft!
placide quiescat!; sit tibi terra levis! —
III. om saker: 1. = stödja sig, wara lagd,
grundad på: niti, inniti alqa re, positum
esse (domus in fundamentis; spes in alqo,
alqa re). — 2. = ej wara i bruk l.
utöfning: cessare (ager c-at - ligger i träde -;
opus - arbetet -); intermissum esse (t. ex.
opus); låta arbetet h. opus intermittere;
låta ett förslag h. legem differre.
Hwila, v. tr.: a. = låta hwila sig:
quietem dare alicui (t. ex. equos); quiete
reficere, recreare (alqm). — b. = stödja:
ponere, imponere in alqa re.
Hwila sig: requiescere; låta ngn h. sig
quietem dare alicui; sinere alqm
requiescere.
Hwilken: 1. interrogativt: qui; quis; (med
afseende på twå) uter. — 2. i utrop: a. qui,
o qui med l. utan verb: qui timor, quae
haesitatio et cet., C. de Or. II. § 202; qui
sermo, quae praecepta, quanta notitia
antiquitatis, quae scientia juris augurii,
id. de Sen. § 12; o qui complexus et
gaudia quanta fuere, Hor. Sat. I. 5 [olatinskt
är härwid att - såsom i swenskan - bruka
hwilken jemte ett adjektiv, t. ex.: qui
magnus vir i st. för (quam magnus) quantus
vir]. — b. o med ackusativ (o puerum
pulchrum h. skön gosse o. d.). — 3. relativt:
qui (quae, quod); hwilken - än quicunque,
utercunque (af twå) l. oftare uter (uter
vicerit, actum erit de re publica); h. som
helst quivis; quilibet; utervis (af twå, t. ex.
minus habeo virium, quam vestrum u.).
Hwilkendera (= hwilken af dem; enligt
bruket nästan uteslutande = hwilken af twå):
1. interrogativt: (quis); uter. — 2. obestämdt
relativ: uter; (quicunque).
Hwilobädd: cubile; stratum. -dag:
feriae. -kammare: cubiculum; ofta =
sepulcrum. -soffa: lectus, lectulus.
Hwimla: menniskor h., det h-r af
menniskor (på torget) turbā hominum refertum
(plenum) est, redundat forum (turbā
rhetorum referta omnia, C.); litus fervet (h-r
af menniskor), apes effervescunt (= h. fram),
Vg.; hafwet h-r af fartyg plenum navibus
est mare; (volitat velis).
Hwimmel: turba. -kantig: temulentus.
Hwina: stridere (sagitta, alae avis;
ventus); sibilare (rudentes, poēt. ap. C.).
-ande: stridens; stridulus.
Hwirfla: (vertice) circumferri l.
circumagi; rotari; volitare.
Hwirfwel: vertex (aquae -
wattuhwirfwel; venti - wäderhwirfwel; v. capitis h. i
hjessan); turbo (venti, fumi); oeg.: h. af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
