Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hästafwel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
wagnshäst af gallisk ras); oinriden, owan
intractatus et novus; inrida en h. equum
fingere; gammal h. vetulus; istadig h.
sternax, ferox; sitta till h. in equo sedere;
equo insidere; icke kunna sitta till h. equo
haerere nescire; färdas, komma till h. in
equo l. equo vehi; equitem venire; sitta
upp på h-n in equum ascendere; stiga af
h-n ex equo descendere, desilire; strida
till h. ex equo pugnare; rasta h-n equum
agitare, exercere; wända med h-n equum
vertere, circumagere; sporra h-n equo
subdere calcaria; hålla inne sin h. equum
adducere; sporra h-n mot ngn equum
concitare in alqm; spann af l. wagn för 2, 4
h-r bigae, quadrigae; - i bildliga uttryck:
stark som en h. equo robustior; (viribus
equi esse; vires equi habere, C. de Sen.
§ 33); hafwa minne som en h. memoria
firmissima esse; sätta sig på sine höge h-r
magnifice se jactare; gloriari. -afwel:
equorum cura, proles. -foder: pabulum
equarium. -handlare: venditor, mango
equorum; equarius. -hof: equi ungula.
-hår: seta equina; pilus equinus. -kur:
curatio durissima, equo apta (digna).
-läkare: veterinarius; (mulomedicus).
-läkarekonst: medicina veterinaria;
mulomedicina. -sko: solea ferrea (quae ungulae
equi supponitur). -swans: cauda equina.
-tjuf: abactor; abigeus. -täcke: ephippium;
stratum equi.
Hätsk: infestus; infensus; acerbus
(bitter; a. inimicus i motsats till dulcis
amicus, C.); h. på ngn infestus alicui,
perosus alqm. -het: infestus animus; animi
acerbitas; acerbum odium.
Hätskt: infeste; infesto animo; acerbe.
Hö: fenum; som är af hö feneus;
(gramineus); slå hö herbam, fenum demetere,
secare, succidere; wända hö fenum
vertere, versare; berga hö fenum percipere,
condere. -and, -bergning: fenisicium; feni
perceptio.
Höfding: dux (militum); princeps
(principes, proceres ett lands förnämste män);
h. i en fästning praefectus arcis (qui
praeest arci); h. i en provins (ett folks l. en
furstes högste embetsman der) praetor,
praeses (praefectus) provinciae; procurator
(kejserlig förwaltare, Tac. Ann. IV. 15. XII.
60). -dingedöme: praefectura; provincia.
Höflig: humanus (i motsats till oförsynt
l. grof); modestus, verecundus (försynt,
anspråkslös); commodus (artig, förekommande);
communis (nedlåtande); comis (wänlig,
fryntlig); politus, urbanus (= hyfsad, städad);
officiosus (= tjenstaktig, tjenstfärdig); wara
h. mot ngn humanum, commodum erga
alqm esse; h. bön preces modestae; h.
befallning molle imperium; brefwets form
war h. verba epistolae modesta fuerunt;
konungen war h. mot hwar man rex cuivis
communis fuit; ett h-t umgängessätt mores
humani, faciles, modesti; röna ett h-t
emottagande commode, humane accipi apud
alqm; en h. helsning salutatio commoda,
comis (superioris), verecunda (inferioris),
urbana; på h-t sätt, i h. ton humane;
commode; modeste; comiter; urbane. -lighet:
humanitas (umgängeswett; förbindlighet);
modestia, verecundia (försynthet); comitas
(wänlighet, fryntlighet); urbanitas (artigt,
”gentilt” sätt); officium (= tjenst,
förbindlighet, handling hwarmed man tjenar ngn l.
gör sig ngn förbunden); iakttaga wanlig h.
mot ngn satis humane, (non inhumane)
accipere alqm; humanitati non deesse;
wisa ngn mycken h. comiter, summa
humanitate l. comitate accipere alqm; det
strider emot all h. abhorret, discrepat ab
humanitate; h-n fordrar ipsa humanitas
postulat (ut); humanitatis, urbanitatis est
(hoc facere); humano viro hoc negligere,
praetermittere non licet; tacka ngn för
hans h. alicui propter humanitatem,
comitatem gratias agere; utmärkt h. summa,
eximia humanitas, comitas, urbanitas;
wisa ngn en h. officium praestare alicui,
conferre in alqm. -ligt (jfr Höflig):
humane; modeste; comiter; urbane;
commode; h. befalla, bedja modeste imperare,
precari, petere; h. emottaga comiter,
humane accipere; swara h. modeste
respondere.
Höft, f.: coxa.
Höft: på h., på en h. temere.
Höftled: coxendix. -sjuka, -wärk: ischias;
dolor coxarum.
Höfwa: öfwer h-n praeter, extra, (ultra)
modum; immoderate; nimis; utan h. sine
modo.
Höfwas: h. ngn decet alqm (facere alqd);
alicujus est facere alqd (adolescentes
decet l. adolescentis est majores natu
revereri); absolut: convenit, par est,
decorum est.
Höfwisk: decorus; honestus; modestus
(sedesam).
Höfwitsman: centurio.
Hög, m.: 1. = uppstaplad hop: acervus,
cumulus; ega hela h-r af guld auri acervos
habere; lägga, stapla i h-r cumulare;
coacervare. — 2. = liten (uppkastad) kulle:
tumulus (terrenus jordhög; t. sepulcri
grafhög).
Hög, adj.: I. i eg. men.: 1. absolut: altus
(i allm.); celsus (= högt uppskjutande,
högburen, högrest - vertex montis, caput,
status); excelsus (locus, mons); sublimis
(högt lyftad l. swäfwande - vertex quercūs;
sublime flagellum); procērus (slank,
collum; arbor); editus (högt belägen);
eminens (högt upp- l. utskjutande); arduus (=
brant); h. gestalt (wäxt) alta, procēra,
eminens statura; h-t berg mons altus, celsus;
h. strand ripa altissima (Cs.), praerupta;
h. klippa rupes alta, ardua; höga sjön
altum; sjön går h. mare aestuat,
inhorrescit, tumescit; det höga = caelum; i
högsta hugg alte sublato ferro; sublimi (ab
aure librato) ferro. — 2. högre, högst =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
