Print (PDF) - On this page / på denna sida - Lemning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Ligga
Stgga
116
der e, morari; versari; I. stilla, owerffam
sedere (sedendo Hannibalem superaturi
sumus?); jacere; desidem jaceré; 1. dolb
latere; I. för ett ställe (=> belägra ett ställe)
locum obsidere, obsessum tenere;
circum-sedere; 1. på wa!t, i balhåll, på lur
subsi-dere; in insidiis esse, latere. insidiari;
L öfwer på ett ftälle commorari alicubi; I.
i krig in bello, iu castris versari; L på
landet ruri morari, versari; rusticari; I.
Borta procul (a domo) abesse, morari; 1.
för ankar fe II. l. - 3. = öestnna fig i ett
tillstånd, ett förhållande, en werlfamhet: a. 1.
af fig (motS/. I- till fig): deteriorem (in dies)
fieri; in deterius (pejus) mutari;
corrum-pi. - b. 1. i en faf (meb tonwigt på prep.):
in alqa re versari, imbutum (versatum)
esse. - c. I. ifrån en fak: ab alqo
(alicujus rei) studio abhorrere, alienuxn esse;
länge hafwa legat ifrån en Sak diu non
versari in re. - d. 1. i twist, delo, fr ig med
ngn: contendere, dissidere, litigare
(litern habere) cum alqo; inimicitias
gere-re, simultatem habere, exercere cum alqo
(simultas intercedit alicui cum alqo);
bel-lum habere, bello implicatum esse cum
alqo. - e. 1. i underhandlingar, i affärer
meb ngn: agere cum alo[o; rationes
habere cum alqo. - f. 1. i händerna på ngn:
obnoxium esse alicui; servire,
emancipa-tura esse alicui. - g. I. inne: domi se
tenere, continere. - h. I. inne meb ngn:
rem habere cum alqo; alicujus
consuetu-dine implicatum, devinctum esse. - i. I.
på ngt: detinere. retinere alqd; diutius
versari in re. - k. I. ngn till last: alicui
oneri esse. - 1. I. till fig: in dies
meliorem fieri. - m. 1. unber: jacere (pauper
ubique jacet, Ov.; ifr vincat justitia
uti-litas jaceat, C.); inferiorem esse 1.
discedere; vinci. - n. I. under rättegång,
rån-fakning: judicium habere. - o. I. under
läkare: a medico curari; sub m-o esse. -
p. 1. ute med penningar: numos occupatos
habere. - q. I. wib akademien: in schola
(academia) alqa discere, literis vacare I.
studere. - r. I. öfwer (=« wara öfwerläg»
Sen): superiorem esse I. discedere^ vincere
ufr ligga imber); I. öfwer ngn sup er ar e,
vincere alqm. - s. 1. öfwer ngn =
enwi-faS med ngn: instare alicui, (precibus)
fa-tigare (sollicitare, urgere) alqm
(mole-stum esse alicui), ut faciat alqd. - II.
om konkreta, falfiga fuöjekt: 1. i allm.:
jacere; positum esse; esse; låta I. non auferre
1. tollere; (sinere); I. qwar jacere,
mane-re; (non sublatum, demptum esse);
dimman låg qwar på fältet nebula in campo
sedebat (L. XXII. 4. 6); natt lag öfwer
nejden tenebrae (nox) terris interitae,
in-ductae erant; 1. för ankar in ancoris I. ad
ancoras consistere: barn låg på bordet
men-sa pulvere obducta erat; in mensa
pul-vis erat; 1. för, framför ngnS fötter, ögon
ante pedes, ante oculos (positum, situm)
esse; I. i källare, pä lager in horreis as-
servari, servari, conditum esse (jacere);
I. färdig, till hands in promptu esse,
paratum esse, servari. - 2. = wara
belägen: jacere; situm, positum esse; L wäl
(illa) praeclaro, amoeno (parum 1. minus
commodo) situ esse; I. i en wi!, på ett berg
in sinu, in monte situm esse; 1. lågt
jacere; (in valle situm esse); I. högt editum
esse; (in monte, in colle situm, monti
impositum esse); I. wib hafwet rnare
ad-jacere; I. nedanför (fönstren, berget)
subja-cere, subjeetum esse (fenestris. monti);
1. för, mibt för objacere, officere (fenestris,
luminibus); exadversum (Athenas) situm
esse; I. inom Synhåll in conspectu esse;
1. åt-öster, i öftlig rigtning o. f. w. ad
ori-entem, in orientem, orientem spectare;
ad I. in orientem vergere; I. i närheten,
inwib subesse; prope abesse, esse; 1. wib
wägen, wib forum viae, foro imminere; 1.
på (långt, tre milS) afstanb från ett ställe
longe, procul, tria milia passuurn abesse
a loco; trium milium spatio a loco alqo*
distare; I. afftbeS avium esse; secedere
(Vg.); semotum esse; I. öppen patere; 1.
wäl till commode situm esse. - 3. om
watten: ligga, 1. frufen gelu, glacie
con-stitisse, constare, astrictum, duratum
esse; congelatum esse; glacie (nivali
com-pede, Hor.) vinctum esse. - 4. (om ett
lanb) I. unber ngnS herrawälde, under en
myndighet: potestati alicujus subjeetum
esse; provinciae attributum, oontributum
esse. - III. om aöStr. fubjeft: 1. 1. (klart)
för ngn (hwar och en), för ngnS Ögon:
ap-parere (alicui, cuivis); in promptu esse;
ante oculos esse, positum, situm esse. -
2. (skulden) I*r hoS ngn: in culpa est
aliquis; culpa est alicujus. - 3. 1. i: a. =
innehållas t, antybaS af: inesse in re;
(ver-bum, oratio, gestus) habet alqd (t. ex.
in-juriam förnärmelfe), significat alqd
(dubi-tatio s-at cogitationem injuriae, C.); hwab
(mening) låg i denna hotelfe quid Lae sibi
voluerunt minae? - b. 1. i ngnS intreSfe:
expedire alicui; interest, refert alicujus
(recte facere; ut fiat alqd). - c. 1. i ngnS
makt/ förmåga: esse in alicujus potestate;
det I»r ej i min förmåga non est meum
(opis nostrae, Vg.). - d. I. t ngnS art,
lt)nne, natur: alicujus esse, proprium esse;
det I-r i menniskonaturen humanum est,
humanae naturae est; det I-r i Blodet
gentile, (illi) paternum est (Ter.); gentis
proprium est. - e. = hafwa fin grund,
orfaf i ngt: positum, situm esse in alqa
re; bet I-r i wäberleken causa est in
tem-pestate. - 4. I. inom möjlighetens gränser:
fieri posse. - 5. I. nere: jacere (jacent
semper - eae artes -, quae apud qupsque
imprpbantur. C.). - 6. I. ngn om hjertat:
alicui curae, cordi esse. - 7. 1. på ngnS
hjerta: alicui cordi esse; salus alicujus
cara, cordi est alicui, - 8. 1. tungt på
ngnS samwete: alicujus mentem angit,
mordet conscientia rei L res (scelus) angit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
