Print (PDF) - On this page / på denna sida - Liggande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
Liten
Ljuf
126
(wanl.) alqa re; t. derpå, att (== ben
omständigheten, att -) canfidere eo, quod -;
f. pä att confidere (sperare) alqd esse 1.
futurum esse; non dubitare, quin sit L
futurum sit; I. på det noli dubitare; I. på
mig me vide (Pt., Ter,); mila crede.
Liten: I. t allm.: p^arvus (locus; tempus;
puer; stultitia); exiguus (corpus,
numerus, fiducia); tener (fpäb); tennis (tunn,
Ilen); angustus (knapp, trång); ofta mebels
beminutivändelfe: filiolus, libellus, puellula
o. f. w., t Son, öok, slicka; t till wäxten
sta-tura brevis, pusillus; l-i Barn infans;
té-ner puer, tenera puella; då jag war 1. me
parvulo 1. puerulp, admodum puero; min
lille wän mi amice; för I. röck, sko vestis
angusta, angustior; calceus minor pede
(Hor.); för L till 1. för minor quam pro re,
minor quam ut L quam qui alqd efficere
pös sit; I. förmögenhet parvae facultates,
copia®; parva res; rei familiaris angustiae;
en 1. stund breve tempus; brevis mora;
wända fig Bort för en 1. stund paramper se
avertare; wänta en 1. stund paulisper
ex-spectare; för en 1. stund fedan paulo ante;
nuperrime; 1. fjät parvus, pusillus.
abjec-tus, demissus animus; få I. tantulus; (tam
parvus, brevis); huru 1. quantulus,
quan-tillus (quantillä sapientiä regitur
mundus!); få 1. Som möjligt quam minimus;
om aldrig Så I. si ullus. - II. neutr. fing.
litet: 1. ff. nomen: paulum (== ngt litet
-carnis, panis i. kött, bröd), paululum;
pa-rum =» för litet (föga; multum
eloquen-tiae, sapientiae param - mycken wältalig»
het, litet förstånd); något l större paulo
major; äta l. paulum oibi sumere; icke få 1. =*
aliquantum, nonnihil; blott L =>
noi^rnul-tum (äta ölott 1. non inultum cibi sumere;
blott 1. större non multo major); huru 1.
quam nihil; quam non multum; (quam
parum, quantulum); lita L fom - non pius,
quam. - 2. ff. abverft: paulum, parum,
aliquantum. non multum (om ft)nont)mien
fe under 1) famt sub i fammanSättningar
meb betybelfe af paulum, paululum
(subi-ratus, subniger); wänta 1. exspecta
pa-rumper, paulisper (jfr I); få l, jag än kan
gilla - quamvis probare non possim; det
wet du lika I. fom jag hoc tu non magis,
quam ego, scis; (hoc mecum ignoras,Hor.);
lifa I. fom ut I. queiriadmodum non - sic
- non - (quemadmodum tibicen sine
ti-biis canere, sic orator sine multitudine
audiente eloquens esse non potest, C. de
Or. II. § 338); om aldrig få 1. si quidquam;
si vel minimum, -h.et: parvitas;
exigui-tas; tenuitas (facultatum).
Litograf = ©tentryckare.
Litterat: litteratus (homo); litteris
eru-ditus.
Litteratur: litterae (meb affeenbe på fpråk
och nationalitet, latinae. graecae,
domesti-cae, externae); libri; scripta; ftaSfisk I.
litterae antiquae, 1-ae graecae et latinae;
romersk 1. litterae latinae L Romanorum
(ej romanae); wara hemma i 1-n in litteris
inultum versatum esse; litteris (latinis)
perfectum esse; multae litterae sunt in
eo; filofostsk, matematisk 1. libri de
pMloso-phia 1. qui in philosophia yersantur, libri
philosophorum, mathematicprum; bålig 1.
mali (iiidocti, insulsi) libri. -gren:
ge-uus l, pars litteräram. -historia: *
litte-rarum (litteraria) historia ; skrifwa en,
ftu-derå romersk L litterarum latinarum
genera et aetates persequi (jfr C. Brut. §
74), f complecti. -kännedom: litterarum
cognitio.
Litteratör: litterarum studiosus, cultor;
lefwa fom 1. (a republica remotuin) in
litteris aetatem transigere, litteris totum
se dåre 1. vacare.
Litterär: (eruditus; doctus); qui in
Ift-teris versatur, est de litteris; 1-t arbete
liber, libellus; I. bildning, yrke eruditip;
artificium eruditum; L strid .de litteris
concertatio. -ärt: 1. Mlbab litteratus;
litteris tinctus, imbutus.
Liturgi: *liturgia; (indigitamenta,
indi-Bitara en tör um liber).
Livré: famularis vestis color, insignia
(certi domini, certae domus propria).
Ljud: sonus (tubae, tonitrus, nervorum,
vocis); vox (== artikuleradt 1.; ton); ftarkt I.
sonitus, clangor; knarrande, fmattranbe 1.
crepitus; bafunaljttd tubarum strepitus,
clangor; gifwa från fig ett I. edere.
red-dere sonum; vocem mittere, emittere
(njori^re, si emiseris vocem, L.); aska I.
silentium poscere (manu, T.); silentium
(fieri) jubere, imperare; (veniam I.
co-piam dicendi petere); fkaffa fig I. (geh-ör)
audientiam sibi facere (C. de Sen. § 28);
taga 1-t ifrån ngn obstrepere alicui; de
olika bokftaföljuden litterarum soni; skilda
tungors 1. dissonae voces.
Ljuda: sonare; sonnm edere, reddere;
1. starkt clare sonare; strepere; clangere;
l, lika idem sonare (c et k idem sonant);
consonare; eundem sonum habere; en l«nde
malm och Hingande bjellra inanis yerborurn
(velut tintinnabuli) sonitus L tinnitus.
Ljudbotten: testudo; cavum testudinis.
Ljudelig: clarus. -ligen: clare; elära voce
(pronuntiare alqd).
Ljudhål: foramen (tibiae o. dyl., Hor.
A. P. 203). -lös: mutus (mållös); tacitus
(t-o gressu med 1-a fteg).
Ljuf, Ljuflig: amabilis (frigus fwal!a;
insania hänryckning, Hor.); jucundus;
gra-tus; dulcis; suavis; ljuf, tjuslig fömn
gra-tus, dulcis (mollis) somnus; gråta,
jucun-da quies; 1-g fmak dulcis sapor; l=g röst
vox jucunda; ljuft leende dulcis risus (dulce
ridentem Lalagen. Hor.); 1-g lukt suavis
odör; Ijjufwe wän dulcis. (jucunde) amiee;
r-g trakt loca ampena; det är ljuft att höra,
hwila juvat audire, suave est quiescere
(suave mari magno turbantibus aequora
ventis e terra - spectare ruinam,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
