Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lydaktig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(haec sunt in literis); hujus exempli erat
epistola; domen l-r på tre års fängelse
judicum decreto ad trium annorum
carcerem damnatus est; brefwet lydde ungefär
så in hanc maxime sententiam epistola
scripta erat.
Lydaktig: obediens; modestus.
Lydelse: efter domens l. ut verba erant
(decreti); domens förändrade l. mutata
verba decreti.
Lydig: pārens, obediens (miles);
modestus (civis); l. son pius filius. -igt:
obedienter; modeste.
Lydkonung: rex alieno imperio
subjectus.
Lydnad: 1. (= att wara lydig):
obedientia; obtemperatio; lofwa l. polliceri se
dicto audientem fore, se imperata
facturum; wisa l. parere, obedire. — 2. (= att
lyda under ngn): stå under ngns l. sub (in)
alicujus dicione (atque imperio) esse; in
alicujus dicione ac potestate esse;
dicionis alicujus (t. ex. Romanae) esse; bringa
ngn under ngns l. sub dicionem alicujus
subjungere, redigere alqm; dicionis
alienae (Romanae) facere alqm.
Lyfta: 1. absolut: tollere, levare, efferre,
erigere, extollere; l. på fötterne pedes
tollere, efferre; l. ankar ancoras tollere; l.
högt alte tollere, extollere; l. lön (=
uppbära) accipere, ferre (acceptum ferre)
mercedem; l. sin blick oculos tollere humo. —
2. med prepositioner: a. l. af: levare (ex
equo alqm); tollere (operculum locket). —
b. l. ned: levare. — c. l. på: levare,
subjicere, inferre, tollere in equum alqm (l.
ngn på hästen); l. på hatten pileum levare.
— d. l. upp: allevare (manu alqm);
sublevare, erigere (alqm ad pedes stratum
sublevare et e.); tollere (tollite claudum,
Hor.); l. sina ögon upp oculos tollere,
erigere, attollere. -ning: 1. eg.: sublatio
(pedis); levatio; allevatio. — 2. oeg.: (andlig,
snillets, poetisk l.): acer spiritus (Hor. Sat. I.
4, 43); major impetus, vis ingenii (C. Brut.
§ 93).
Lykta, v.: (= sluta): finem facere;
desinere; l. sitt lopp cursum conficere,
peragere; (vita perfungi).
Lykta, f.: laterna.
Lyktbärare: laternarius (C.).
Lymmel: nebulo; furcifer.
Lynga: spira.
Lynne: 1. persons: a. = naturlig
sinnesart, temperament: ingenium (med afseende
på naturlig karakter), natura, mores (med
afseende på stämning och umgängessätt); swårt,
kinkigt, dystert l. difficilis, morosa, tristis
natura; godt, wänligt, humant l. commodi,
faciles mores; gladt l. laeta, hilaris
natura; ostadigt l. mobile, varium ingenium;
deras l-n stämma öfwerens mores inter se
conveniunt; folkets l. mos, mores populi;
olika l-n dispares naturae l. mores; slutet
l. recondita natura. — b. = stämning för
tillfället: (animi affectio; mores); dåligt l.
tristitiā; morositas; stomachus; - godt,
gladt l. animus hilaris; hilaritas; wara wid
godt l. laeto, hilari animo esse; gifwa luft
åt sitt dåliga l. stomachum erumpere in
alqm; acerbitatem animi effundere;
bringa ngn i dåligt l. stomachum movere
alicui. — 2. = naturlig beskaffenhet i allm.:
mos, ingenium (sermonis språkets).
Lyra: 1. musikaliskt instrument: lyra; fides
(pl.); spela på l. lyrā canere; psallere. —
2. = den båge en kastad boll beskrifwer:
(orbis); slå en l. pilam excutere.
Lyrik: lyricum poēsis genus; carmina;
lyra, fides (epici carminis onera lyrā - i
lyriken - sustinentem, Qu. X. 1. 62; Musa
sollers lyrae - lyrikens sångmö; Musa
dedit fidibus divos puerosque deorum et
pugilem victorem et equum certamine
primum et juvenum curas et libera vina
referre, Hor. A. P. 83-85).
Lyriker: (poēta, vates) lyricus (Qu. X.
1. 61 och 96); melicus.
Lyrisk: lyricus; melicus; l-t poem carmen
(lyricum l. melicum; ensamt carmen, t. ex.
Hor. Ep. II. 2. 59: carmine tu gaudes,
hic delectatur iambis och ibdm 91:
carmina compono, hic elegos).
Lyrspelare: fidicen; *lyristes.
Lysa: I. = sprida, gifwa ljus: 1. eg.: a. i
allm.: lucere [lumen nihilo minus ipsi
lucet, qui illi (alteri) accenderit, C.];
(fulgere blixtra, glimma; splendere glänsa); l.
klart, swagt, med lånadt ljus collucere;
clara, hebeti, aliena luce lucere. — b. lysa
på ngt: (lumine) illustrare, collustrare
alqd. — c. l. fram: elucere, emicare; l.
igenom pellucere; l. emellan interlucere. —
d. l. upp ngt: illustrare, illuminare,
collustrare alqd. — e. l. (för) ngn (= gifwa
ngn ljus, med ljus wägleda): praelucere,
lucem dare, lumen praeferre, afferre,
admovere alicui; lumine deducere,
prosequi alqm [l. ngn hem lumine (facibus)
praelucere alicui domum redeunti l. domum
(redeuntem) facibus deducere alqm; l. ut
ngn exeunti praelucere, lumen
commodare]. — 2. oeg.: a. lysa, l. af ngt: lucere
(virtus lucet in tenebris); elucere (in foro;
virtutibus elucere l. af dygder); florere
(gloriā, omni genere virtutis); nitere,
enitere (oratio). — b. l. med ngt: jactare
alqd (t. ex. doctrinam, sapientiam);
gloriari (alqa re); ostentare (ingenium,
artem). — II. = offentligen tillkännagifwa,
blott tillsammans med prepositioner: 1. lysa
efter ngn: (hominem fugitivum l. rem
amissam) praeconis voce l. publicis literis
repetere, revocare (jfr Apul. Met. VI. 7.
8). — 2. l. för brudfolk: nuptias
aliquorum - l. aliquos conjugium inter se
pactos esse - pronuntiare, indicare. — 3. l.
på, ut ngt: edicere, indicere [mercatum,
conventum; l. ut auktion auctionem
praedicare (voce), proponere, proscribere in
(till) diem alqm]. -ande: 1. i eg. men.:
clarus, lucidus, luculentus; splendidus. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
