- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
157-158

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Längre ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

l. warit här jam diu l. jam pridem hic
est; han har icke warit här på l. dudum (en
god stund) hic non est; jam diu est, quum
hic non fuit (jam diu abest); han är l.
sedan död jam pridem (ante multos
annos) mortuus est; huru l. quam diu?;
huru l. är det sedan han war här quam
pridem hic fuit?

Längre, adv.: 1. i rummet: longius
(procedere, progredi); ultra (u. quo
progrediar, quam ut veri videam similia, non
habeo, C. Tusc. I. c. 9). — 2. i tid:
diutius; longius; amplius; med negation äfwen
jam (mera), ultra; jag will ej stanna här l.
non jam, non amplius hic manebo; han
stannade ej l., än till dess skadan blifwit
botad non ultra mansit, quam dum
damnum sarciretur; l. fram i berättelsen in
reliqua narratione; longius procedens (C.
Brut. 320); l. fram på året majore (jam)
anni parte exacta; multo jam anno; ju l.
desto mera in dies magis; icke l. dröja non
ultra differre.

Längs: secundum.

Längst, adj.: longissimus; i det l-a quam
diutissime potest.

Längst, adv.: l. förflutne tider tempora
antiquissima, remotissima; l. till wärre
in dies pejor.

Längta: desiderare alqd (efter ngt), esse,
facere alqd (att wara, göra ngt); requirere
alqd; avere, cupere (esse, facere alqd);
desiderio teneri alicujus rei; l. efter ngn
desiderio alicujus teneri; consuetudinem,
sermones alicujus requirere; desiderare
esse, vivere cum alqo, alicujus
sermonibus, consuetudine frui; l. hem domūs suae,
patriae desiderio teneri; l. bort cupere
abire; börja att l. desiderio tangi, moveri,
sollicitari.

Längtan: desiderium; wäcka l. movere
d-um, d-o inflammare alqm; tillfredsställa
l. desiderium explere; brinna af l.
flagrare, ardere desiderio.

Längtande: cupidus; desiderio flagrans,
accensus, incensus; l. blickar oculi cupidi.

Länk: anulus (= ring i en kedja);
stundom om hela kedjan: catenae.

Länka: regere, flectere.

Läns: exhaustus, inanis; pumpa l.
exantlare.

Länsa: exhaurire; haurire.

Länsman: exactor, coactor.

Länstol: solium (jfr Rich, Dictionnaire
et cet.).

Läpp: labrum; labium (wanl. i plur.);
hänga l. labium (inferius) demittere,
(maestum, tristem incedere); falla ngn på l-n
placere, (arridere) alicui; hedra ngn med
sina l-r summis labris laudare alqm.

Läppja: l. på ngt primoribus, primis,
summis labris attingere, gustare alqd;
labra admovere alicui rei; lambere alqd;
libare alqd.

Lär, Lärer, blott i pres. förekommande
hjelpverb, hwilket betecknar satsens innehåll
såsom en (till wisshet gränsande) förmodan af
den talande; kan, der satsen afser något
tillkommande, återgifwas med fut. ex. konj.:
nihil dixerit (lär ej kunna säga ngt)
Themistocles, quo Areopagum adjuverit (C.),
men måste i afseende på något närwarande
l. förflutet gifwas med ett särskildt verb, som
betyder förmoda, synas, sägas l. dyl. (hwilket
uttryckssätt äfwen med afseende på
tillkommande tid är det wanliga): han lär ej hafwa
hört, hwad du sade quid tu diceres, ille
non audivisse videtur; det lär du ej weta
mera än jag scilicet tu hoc mecum
ignoras (haec tibi non magis quam mihi nota
sunt); det lär ej dröja länge, innan han
kommer certe propediem veniet l. credo eum
propediem venturum esse; han lär wara
död dicitur mortuus esse l. ille, si famae
credimus, jam mortuus est l. fama est,
illum mortuum esse.

Lära, v.: 1. = lära sig: a. i allm.: discere
(alqd; facere alqd; alqd esse); percipere
alqd; l. bokstäfwerne literas discere; han
har lärt att wara tålig didicit (assuevit)
patiens esse; l. latin latine, latinas
literas discere; l. ngt grundligt perdiscere
alqd; l. ngt utantill ediscere; l. ngt af ngn
alqd ab (de, ex) alqo discere, ab alqo,
per alqm percipere (prudentiam
rationemque dicendi per te ipsum, usum
autem per nos percipere voluisti, C. de Or.
II. § 11); han har icke lärt ngt nihil
didicit, nihil scit; man lärer, så länge man
lefwer quotidie alqd addiscentes senescimus
(C.). — b. = låta sig erinra l. warna, taga
warning: moneri, admoneri (alicujus
exemplo); l. af sitt eget exempel ipsum sibi
documento, exemplo esse (C. de Am. 80).
— c. särskildt: lära känna cognoscere alqd,
alqm; noscere, agnoscere alqm (Deum
ex operibus agnoscere); l. känna ngn ss.
tacksam, från en god sida alqm gratum
cognoscere (N. Att.), in bonam partem
cognoscere (C. de Off. II. § 46). — d.
absolut: l. hos ngn = l. ett yrke hos ngn artem
discere ab alqo; l. ut artem perdidicisse;
tirocinium, rudimentum posuisse. — 2.
lära ngn ngt: a. docere alqm alqd, facere
alqd (sällan ut faciat alqd, C. de Or. III.
§ 94); tradere (= l. bort ngt, meddela
alicui alqd, t. ex. artis initia); condocefacere
(= dressera - canem sedere); l. ngn
grekiska graece, graecas literas docere alqm,
tradere alicui, graecis literis imbuere,
instituere alqm; l. ngn musik fidibus l.
musicam docere alqm; l. bort sin konst
artem, artificium tradere alteri (artem
pervulgare, C. de Or. I. 186); dygden kan ej
läras (bort) virtus doctrinā tradi non
potest; han har lärt oss att wara tacksamma,
tarfliga ille nos docuit gratos esse,
duritiā nos assuefecit; l. ngn af med ngt
dedocere alqm alqd; ironiskt säges: jag skall
l. dig att (= l. dig af med l. lära dig
följderna af att) ljuga ego te mentiri docebo
(dedocebo); jam, faxo, te mendacii

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:38:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swelatin/2/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free