Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
poenitebit!; ordspråk: ägget will lära hönan att
wärpa sus, ut ajunt, Minervam (l.
oratorem, C. l. c. II. 233). — b. = förmana,
warna: monere, admonere, ut, ne faciat
alqd. — 3. l. ngt = uppställa en lära (sats,
påstående): docere (mera = bewisa);
tradere; statuere; alicui placet (alqd esse;
Stoicis placet, quaecunque in terris
gignantur, ad usum hominum omnia creari,
C. de Off. I. § 22); dicere (solam aut
maxime honestatem dicunt esse
expetendam, ibdm § 6); Epicurus lärer, att
njutning är det högsta goda summum
bonum voluptatem vult, dicit esse
Epicurus, voluptas Epicuro esse videtur;
Epicurus summum bonum in voluptate ponit
(jfr flera uttryck C. Tusc. I. § 19 ff.). —
4. med sakligt subjekt = bewisa, wisa:
(docere), documento esse, declarare,
probare; denna fabel lärer monet, admonet (Phdr.
IV. 4 och 16); utgången, erfarenheten lärde
eventus (docuit post exitus ingens, Vg.)
declaravit, documento fuit.
Lära, f.: 1. = underwisning: disciplina,
institutio (till ett yrke); gå i l. hos ngn in
alicujus officina institui; ab alqo discere;
sätta ngn i l. hos en skomakare ad sutorem,
sutoris officinam mittere alqm; wara i l.
hos en skomakare sutrinae alumnum esse
(T.). — 2. = lärosystem: doctrina,
disciplina; l-n om pligterna officiorum
doctrina; ea quae de officiis praecipiuntur l.
traduntur (C. de Off. I. 4); l-n om sederna
ea pars philosophiae, quae est de vita
ac moribus; utweckla l-n om pligterna
officia persequi, de officiis praecipere l.
praecepta tradere. — 3. = lärosats: ratio;
praeceptum; sententia; stoikernes l.
Stoicorum ratio; l-n om själens odödlighet illa
de immortalitate animorum sententia (C.
Tusc. I. § 79); en tröstlös, förderflig l.
ratio tristis, pestifera.
Lära sig: discere, se Lära, v. 1.
Läraktig: docilis; discendi cupidus. -het:
docilitas.
Lärare: doctor, praeceptor (l. i
allmänhet); magister [eg. = (föreståndare),
skolföreståndare, skollärare]; l. i wältalighet
dicendi doctor, magister, praeceptor;
offentlig l. (som har literär, wetenskaplig
underwisning till sitt yrke) professor. -kall,
-werksamhet: doctrina (rerum honestarum,
C. de Off. I. § 151); munus doctoris.
Lärarinna: magistra.
Lärd: 1. om personer: doctus (så wäl =
kunskapsrik, som = lärd till yrket); (magna,
multarum) rerum scientiā instructus,
ornatus (kunskapsrik); copiosus (mångkunnig);
eruditus (mera = literärt bildad, excultus
doctrinā, Tusc. I. 4, än = facklärd);
(homo) literatus (beläst man); literarum
studiosus (som älskar studier, literatur, C. Tusc.
I. 5); de l-e docti; månge l-e multi (et)
docti viri; det l-a ståndet doctorum genus
hominum; docti; medelmåttigt l.
mediocriter doctus; mycket, grundligt l.
perdoctus; doctissimus; mångsidigt l. magna
rerum varietate instructus; magna in
studiis suis varietate et copia (C. de Or. I.
§ 5); lärdt samfund collegium doctorum
hominum. — 2. om saker: a. som röjer
lärdom: doctus, eruditus; subtilis; lärdt
samtal sermo doctissimus; l. afhandling liber
subtilis, doctrinā abundans. — b. som har
wetenskapliga ämnen till föremål l. innehåll:
qui in studiis doctrinae, artium
versatur o. d.; l-a ämnen ea, quae doctrina alqa
continentur; lärdt samtal sermo, qui de
artium studiis et doctrina habetur (C. de
Off. I. § 135); disputatio doctorum
hominum; l. bildning eruditio; subtilior
doctrina; elegantia, subtilitas doctrinae (C.
de Or. I. § 5); l-a sysselsättningar artium
studia.
Lärdom: 1. = att wara lärd (utan plur.):
doctrina; doctrinae copia; eruditio (lärd
bildning); literae (= studier, beläsenhet);
grundlig, djup l. subtilis, exquisita
doctrina; subtilitas, elegantia doctrinae;
mångsidig, omfattande l. doctrinae varietas et
copia; en man af stor l. homo doctissimus;
magna doctrinae copia instructus. — 2.
(med plur.) = föreskrift, underwisning, lära,
warning (i konkret men.): praeceptum
(föreskrift); documentum (warning); exemplum;
taga l. af ngt alqa re, alicujus exemplo
moneri; meddela många nyttiga l-r multa
(ad vitam) utilia praecipere, tradere,
praecepta dare; det kan tjena dig till l. hoc tibi
documento esse potest, (ne).
Lärdomsgren: genus doctrinae,
studiorum; ars. -historia: historia literarum;
h. doctrinae, doctrinarum. -högfärd:
doctrinā elatus animus; doctorum hominum
arrogantia.
Lärft: linteus pannus.
Lärftskrämare: linteo; lintearius.
Lärgirig: discendi cupidus, studiosus,
avidus. -girighet: discendi cupiditas,
aviditas, studium. -gosse se Lärling.
Lärjunge: discipulus; auditor (åhörare);
wara ngns l. alqo magistro, doctore uti
l. usum esse; alqm audire l. audivisse;
ab alqo, ab alicujus disciplina profectum
esse (C. de Or. II. § 160; de Inv. II. 8;
jfr de Off. III. 116 ab Aristippo Cyrenaici);
alqm sequi.
Lärka: alauda.
Lärling: opificis discipulus; officinae
(tabernae) alumnus.
Läroanstalt: ludus (skola för den första
literära underwisningen); schola. -bok: ars
(artes rhetorum, rhetoricae, C. de Or. III.
75; II. 64; ars grammatici, grammatica
retorisk, grammatisk l.; ars juris civilis);
commentarius, praecepta artis cujusdam;
institutio (Qu.), institutiones (t. ex.
Justiniani i. e. legitimae scientiae prima
elementa); skrifwa en l. artem exponere
(C. de Or. III. l. c.); artem tradere,
praecepta ponere (dicendum omnino est
aliquanto secus atque in tradenda arte dici
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
